Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wik.
aldrig roed krigssaker, utan vårdade sitt
lagmansdörae och lefde stilla på denna
sin gård Wik, der ban sammanskref en
krönika om de märkligaste tilldragelser
i Sverige från I3:de århundradet intill
sin tid; var äfven namnkunnig för jagt
och fiske, särdeles skäljagt i skären.
Endast uti att vara Sigismund tillgifven
och trogen, var han lik den finska
Fleming. Han var gift med Elin Horn,
dotter af den store fältherren Herman
Ilorn. Wik egdes äfven af fältherren
Gustaf Horn, hvars enka, Sigrid Bjelke,
lät nedrifva fyra af det förfallna slottets
ellofva våningar, hvarefter de sju
återstående inreddes till boningshus.
Derefter blef öfversten Bernhard von Liewen
omkring 1690 egare genom gifte. På
1770-talet öfvergick godset likaledes
genom gifte till friherre Charles De Geer
samt slutligen till riksmarskalken grefve
H. von Essen, hvars afkomling,
generalmajoren grefve Essen nu innehar godset.
Af honoiu är det gamla slottet, som
redan 1751 var så förfallet, att ett nytt,
dock tämligen oansenligt hus uppfördes
i närheten, med betydlig kostnad
restaureradt. Det har väl ännu en ganska
akt-ningsbjudaude höjd, fastän ej fler än fyra
våningar återstå af de förra ellofva. I
öfversta våningen finnes en med dyrbara
vapen och rustningar samt fiera
gammaldags skåp och kläder rikt ornerad
riddarsal, hvars ena vägg emot spiseln
prydes af ett vackert porträtt, måladt af
Boklund och föreställande den mäktiga
fru Ramborg. Från tornet, som höjer sig
öfver midten af det höga, spetsiga taket
njutes en lika vacker, som vidsträckt
utsigt öfver Låstaviken och dess stränder.
Till gården höra dessutom vackra
park-och trädgårdsanläggningar, upptagande 28
qvadratref. Utom slottet och det på
1750-talet uppförda mindre boninghuset, finnes
en uthusbyggnad, täckt med asp-spån, som
förtjenar bli mer uppmärksammad såsom
ett både billigt och varaktigt
taktäck-ningsmateriel och skulle lätteligen kunna
erhållas, om vid hvarje egendom några
tunnland besåddes med aspfrö och
plantorna väl vårdades samt träden skonades,
tills de uppuått passande storlek.
Närvarande egaren har äfven låtit inrätta
en barnskola, som förestås af en utaf
honom aflönad lärarinna från
diakonissinrättningen i Stockholm. — Af förut
VII.
Wik. 345
uppgifna underl. hemmantal äro 123/4
mtl med Fröviboda qvarn belägna i
Ba-lingsta socken, 14Vg frälse och 1V2
rothål! äro belägna i Åkers, Dahlby, Tibble,
Åland, Jerlåsa och Giresta socknar. —
Säteriets egorymd är 2,748 qv.ref, deraf
1,264 åker, 201 skoglös naturlig äng, 510
skogbeväxt mark. — Bland underlydande
hemman nämnas Bonas, Frövi,
Wendt-brunna, Skälby.
Wik eller Farresta, en
säteri-ladugård af 2 mtl uti Stockholms län, Wermdö
skeppslag och Hemmesta fjerding, nära
Grislingefjärden, 1V5 mil s. från kyrkan,
reducerades med Hemmesta, hade på
1700-talet samma egare som Fahrsta, tillhörde
1825 Rosenblad, år 1866 ryttmästaren
G. M. Bruncronas arfvingar; sistnämnda
års tax.värde var 65,000 rdr, utom för
tegelbruk och 1 mtl frälse Herrvik.
Wik, ett gammalt herregods i
Stigtomta socken, Jönåkers härad af
Södermanland, beläget vid sydligaste viken af
sjön Yngarn. Godset, som består af 3
mtl frälse-säteri, uämnes redan 1430,
då Gillick Håkansson gaf detsamma i
morgongåfva till sin fru, Lucia
Henriksdotter Liljc, sedermera omgift med Erik
Geet till Djulö. På 1600-talet kom
egendomen till slägten Silfverpatron, derefter
till Kruse, Silfverhjelm, Ehrenstam,
Wrangel o. s. v. År 1863 egdes godset jemte
underlydande 31/4 mtl af majoren ni. m.
B. P. Brändström. Flera fornlemningar
lära finnas i trakten
Wik, äfven kallad Wändelstorp, en
egendom i Lekeryds socken, Tveta härad,
Jönköpings län, belägen nära Stensjön,
består egentligen af två gårdar, Wik
och Wändelstorp, för länge sedan
förenade till en, utgörande 2 mantal
frälsesäteri med underlydande Kettilstorp, l/8
mtl skatte; taxeringsvärdet var år 1863
57,000 rdr rmt. Enligt uppgift utgör
årliga utsädet 60 tunnor och
afkastningen 400 tunnor. Här finnes ett sand
-stensbrott, der förträffliga qvarn- och
slipstenar förfärdigas i stor mängd. —
Gården Wik egdes under medeltiden af
Wadstena kloster,indrogs till kronan 1527,
donerades 1568 till Sten Eriksson
Leijon-hufvuds enka Ebba Lilliehöök, tillföll
sedan slägten Stjerna och 1632 slägten
Ribbing, som förvärfvade sig Wändelstorp
med qvarnen Gustaf och sednare
såg-qvarnen Björn af grefve Pehr Brahe.
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
