Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Wiksnng.
Wilhelmina.
skogsmark; i öster är länets största
sandas, som till en del utgör gräns mot
Wendela socken. Folkmängden var ar 1840:
865; nu något öfver 900 personer. —
Vker- och skogsbruk äro hufvudnäringar.
O c
Taxeringsvärdet är 6*28,056 rdr rmt.
Socknen har filial-sparbank till Uppsala
stad och län samt sockenbibliothek.
Kyrkan, hvars ålder är obekant, är byggd
af gråsten, men reparerad 184*2.
Fornlemningar, såsom grafhögar och
bautastenar, förekomma på flera ställen; runstenar
vid Rångstad och Källslattstorp;
Ulfunge (Uflunga?) gård skall enligt sägen
varit bebodd af kung Ulf. Sägnen har
ock förvarat minnet af fru Margareta i
Wikstadhem (Wiksta), på hvars hön till
S:t Erik vid uppkommen vådeld i ett
kornhärberge vinden skall vändt sig från
de närstående husen. — Bland gårdar
märkas; Jällsta, 1 2 frälse, 2 skatte, tax.
till 68,000 rdr, den betydligaste, eges
nu af W. E. Sucksdorff, se vidare
särskild artikel.— Prestgården, 1 ’/o krono.
Kaplansbol, ’/.,.— Nyvalla, 1~V8
kronosäteri, militiæ-boställe. — Under Leufsta
bruk lyda 23/8 frälse, 1:,4 skatte; under
Österby 2’ 8 skatte. — Uflunga
jern-grufva, vid hvilken år 1861
uppfordrades 14.188 ctr jernmalm, — m. fi. —
Adr.: Uppsala.
Wiksäng, ett kronohemman af 3 4
mtl, i Tunhems socken af Wäne härad
och Elfsborgs län, ! /4 mil öster om
staden Wenersborg, l/o mil norr om
kyrkan; tillhörde 1690 såsom frälse af 1 mtl
grefvinnan F. Chr. Stenbock; indrogs till
kronan år 169*2 och anslogs 1694 som
boställe till komministern i staden
Wenersborg.
Wilhelmina, lappmarkspastorat,
hörande till Södra Lappmarkens kontrakt
af Hernösands stift, är det nordligaste,
beläget 30 mil från Hernösand, och
vidsträcktaste i Åsele Lappmark, omfattande
66,071 qvadratmil land och 3qv.-mil
vatten, eller 1,529,072 tid fast mark.
Det sträcker sig från gränsen af Lyck
sele och Åsele socknar, mellan Stensele
å nordöstra och Dorothea å nordvestra
sidan, till riksgränsen. Till pastoratet höra
tvänne bönehus, nämligen Fattmemakke
(Fatemakka enl. mantalsl.), Fatmomakke’)
’) Rätteligen: Fadnomåklce (Angelika-viken), af
och Gikanäs eller Dikanäs; det förra
nyligen uppfördt pä Lappallmogens
bekostnad samt med statsbidrag, der
gudstjenst. hålles tvänne gånger otn året och
beläget vid en vik af Kultsjön, omkr. 1*2
mil från Wilhelmina kyrka, det sednare,
9 mil från kyrkan, är uppfördt vid
Dikasjön för de nybyggare, som bosatt sig vid
Wojmån, det ena och nordligaste af de
2:tie större vattendrag, hvilka genomskära
socknen och tillhöra Angermanelfvens
östra flodarro. Det upprinner på Norska
gränsen,genomlöper 10 större och mindre
sjöar, af hvilka Wojmsjön, som är den
största, håller 6 mil i längd. Från
denna sjö fortgår ån i stora bugter ät
söder och faller, förstärkt af många
mindre vattendrag, efter 15 mils lopp i
]Volgsjön nära sockenkyrkan. Det andra
vattendraget, som kallas Storån, har
äfven sina källor vid fjellryggen;
genomlöper flera större och mindre sjöar, bland
hvilka Kultsjön, som är 3 mil lång, är
den största. Derifrån går elfven söderut
genom Malgomajsjön, som är 5 mil lång
och l/0 bred, och möter, efter 13 mils
lopp, den andra flodarmen, Wojmån, i
förstnämnda Wolgsjön, dit äfven
Nästansjö-ån nedrinner från Heligsjön och
He-ligfjellet. — Gide- och Lödge-a\( samt
Angermanelfven, som utgör WTolgsjöns
aflopp, upprinna äfven i denna socken.
Dessa vattendrag, jemte en mängd större
och mindre sjöar, myrar och mossar,
omgifvas i socknens södra del af
fjell-och bergsryggar, bland hvilka —
förutom Seveåsen på riksgränsen och
Stöt-tingsfjellet, som utgör gräns mot
Lyck-[ sele Lappmark — Kidevare-, Wardo-,
Ljus-, Mars- och Blajk-fjellen äro de
största. Det sistnämnda utgör till en del
gräns mot Dorothea församling.
Jordmånen är sumpig bergjord och
åkerjorden sandmvlla, på längre afstånd
från vattendragen och i bergstrakterna
stenbunden. Dock finnes här ännu god
tillgång på odlingsmark. — Ar 179<>
funnos 25 nybyggare, af hvilka endast
2:ne voro skattlagde. Hela antalet
invånare utgjorde då cirka 200 personer.
Omkring 40 år derefter eller vid 1830-
Faduo, angclikeürt, denna Lapparnes yppersta
krydda och läkedom, och Måkka.det innersta
af en sjö, vik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
