Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
362 Wimmerby.
Wimmerbv.
en starkt hvälfd källare under en större
byggnad, derifrån jerndörren till
sockenkyrkans sakristia berättas vara tagen;
äfvenledes finnas flera uppresta stenar uti
en hage, -Skärpen kallad, och på bvns
utskog grifthögar samt runda stenkullar,
troligen minnen från den strid här
förefallit mellan tvenne prinsar; se vidare
under art. Wårdsberg.
Wimmerby, gammal uppstad i
Kalmar län, Sevedes härad, 31 mil från
Stockholm, 6 mil från Ekesjö och
Westervik, nära södra ändan af sjön Krön,
på en vidsträckt slätt, omgifven på
afstånd af skogbeväxta berg. Af de
mån-. ga gissningar, som uppstått rörande
härledningen till stadens namn, synes
följande vara åtminstone bland de
trovärdigare. Sevedes härad kallades förr Sivedi
eller Sigvadi bundari, såsom det säges,
efter Sif, gemål till Thor, hvilkens kult af
flera skäl antages i denna trakt varit
herrskande. En mil frän nuvarande
Wimmerby antages fordna staden varit
belägen, der byn Wenbjörka, på
allmogespråket Wenbirka, nu ligger, och som i
forntiden varit en vigtig hamnplats, till
hvilken man färdades genom de stora
vattendrag, som den tider, drogo dels
genom de trakter, der Tunalän och Tjust
nu utbreda sig, dels genom Stångåns
floddal till ßoxen och Östersjön. Namnet
Wenbjörke härledes af Wen, gudinna, och
birka, stad; gudinnans, d. v. s. Sifs stad.
Att nu af Wenbirka lätt kunnat blifva
Wimberby, ett i medeltiden ofta
förekommande namn, synes ganska
trovärdigt. Utom andra gissningar rörande
namnet Wenabirka, anförda under art.
Wennebjörka, är en, att Wenabirca
betyder Hvenernas, Wendernas, Hunernas
stad, en folkstam, som just i Kalmar län
och Bleking hade en mäktig, af de
götiska rikena oberoende stat före Sigurd
Jorsalafarares korståg. Genom
uppgrund-ningarna i den gamla, blomstrande heliga
stadens skärgård förvandlades densamma
småningom till en köping och flyttades
slutligen till sin nuvarande plats ’/8 mil
från den här så kallade Storån eller
Stångån. Dess ringa återstående
betydenhet försvann alldeles efter dess
härjning af kon Christian af Oldenburg år
1454, sä att slutligen Gustaf 1 1532
sökte flytta borg|arne till Kalmar och
förbjöd ali köpslagan derstädes. Carl IX
återgaf dock platsen 1604 dess
stadsrättigheter, då bland annat bestämdes, att
stadens styrelse skulle bestå af borsr-
J T)
mästare, byfogde och 6 rådmän. Bedan
1612 utsättes staden för svåra lidanden
genom kriget, då danska arméen, under
Eantzows anförande, huserade härstädes.
Genom stor omsorg från de styrandes
sida repade sig dock staden ånyo, och
dess välmåga var i ständig tillväxt,
tilldess en svär eldsvåda den 4 Oktober
1683 gjorde slut på större delen deraf.
Under sednare tider har staden icke
lyckats uppstiga till någon betydenhet annat
än för den närmast kringliggande orten,
och dess folkmängd har tillväxt endast
obetydligt. Åren 1710 och 1711
bortrycktes icke få af det lilla samhällets
invånare genom pesten, och den 24
Februari 1821 lade en eldsvåda två
tredjedelar af staden i aska. År 1854 var
samhället äfven hotadt af en svårare
eldsvåda, då eld utbröt på 6 olika ställen,
anlagd af en gosse; det undslapp med
blotta förskräckelsen. Staden innehåller
nu 112 hus, tomter och inrättningar.—
Kyrkan är nyuppförd efter 1854 enligt
ritning af arkitekten Jonsson och
gemensam för stads- och landsförsamlingarna.
Den gamla innehöll en ovanligt rymlig
predikstol, erinrande om de stora
predikstolarna i Italiens städer, samt 2:ne
runstenar. Från kyrkan går en allé till
skolhuset. Rådhuset är en tvåvånings
träbyggnad, uppförd efter branden 1821
och försedd med torn. Stadsstyrelsen
består nu endast af borgmästare och 3
rådmän. I kyrkligt hänseende utgör staden
med Wimmerby landsförsamling och
annexet Pelarne ett regalt pastorat af l:sta
klassen under Linköpings stift. I staden
finnes en sparbank, ett lägre
elementarläroverk, 3 privata skolor och en fast
folkskola, gemensam med
landsförsamlingen. Folkmängden steg år 1772 till
981 personer, 1805 till 863, år 1850
till 1,436 och 1864 till 1,850, deribland
ännu några af ziguenar-stammen. De
lefva hufvudsakligen af jordbruk, handel
och handtverk; fordom drefs här rätt
betydlig oxhandel. De handlandes antal
har sedan 1850 varierat mellan 7 och 9
med 10 biträden; handtverkarnes och
fabrikanternas har sedan år 1772 varierat
mellan 33 och 50; år 1864 funnos 37,
förutom 49 sjelflörsörjare. Vid Industri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
