Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
.374
Winö.
Wira.
inpå 1830-talet tillhört denna släktgren,
sora kallade sig Lewenhaupt. Här dog
år 1796 Charles Emil Lewenhaupt d. y.,
känd för att lia varit utrustad med
ovau-ligt stora kroppskrafter. Närvarande egare
är brukspatron B. de Maré, och utgöres
egendomen nu at säterierna Winäs samt
Ed, det seduare 3 mtl, med underl. c:a
8 mtl frälse, alltsammans taxeradt till
452,340 rdr rmt. Enligt kongl,
resolution af den 27 Juli 1762 utöfvade
egaren af Winäs, så länge egendomen
var inom Lewenhauptska slägten, jus
patronatus vid pastors tillsättande, men
da det öfvergått till eu annan ätt,
delar Eds säteri denna rättighet, så att
dessa 2 säterier få kalla pastor hvar sin
gång, men denna rätt sträcker sig ej
till komminister, enligt kongl, brefvet
af deu 3 Sept. 1799.
Winö, två mtl frälse-säteri uti Lofta
socken, Norra Tjusts härad och Kalmar
län, är väl bebygdt och beläget i
We-sterviksskären, ej långt från bemälda stad,
på eu stor holme, kringfluten at Saltsjön
och med fasta landet förenad både
genom en sten- och en flottbro.
Träd-gårdeu är stor och vacker, ined lusthus
vid sjön och vackra alléer samt park.
— Äldsta notisen man har om Winö
är från 1380, då 9 alnar i Winö såldes
till Winäs (1 frälse säteri i samma
socken), och år 1385 bortbyttes »halfanden
alin iordhw till riksdrotset Bo Jonsson.
Sedermera är ingen egare känd före år
1600, men derefter nämnas hofjunkaren
Jöns Knutsson Lillje, äfven egare af
Ottinge; synes kommit med dennes
brorsdotter Anna till kapten Johan Pistol,
t 1700, och troligen äfven genom gifte till
jungfrurna Anna och Märta Tornerefelt;
tillhörde på 1700-talet flera medlemmar
af ätten Ulf af Horsnäs, riksrådet C. O.
Hamilton, † 1770, lagman Gran och
slutligen lagman L. A. Lindblom, adlad
Liljenstolpe, † 1806, inom hvars slägt
gården förblifvit till 1864, dä den
tillhörde kapten Georg Richter. Hela
tax.-värdet med underlydande 2% frälse, 3/g
skatte, var samma år 160,000 rdr rmt.
På egorna tiunes en vårdkase.
Winön, en ö i Hjelmaren, tillhörande
Lännäs socken af Askers härad och
Örebro län; belägen öfver ’/4 mil från
närmaste land, häller nästan */4 mil i så
väl längd som bredd, genomstrykes längs
vestra kusten från norr till söder af en
sandås, en fortsättning af Lungers ås
pä norra sidan af Hjelmaren. På ön
finnas två byar, Norr- och Söder-Winö.
Här bodde en tid qvartermästaren
Harald Pistolsköld, † 1812, då bekant i
orten under namnet Harald på Winön.
Wira, jernbruk uti Stockholms läu,
Kulla socken af Äkers skeppslag, mellan
Wirén och Losjön, anlagdt på Mälby egor,
drefs år 1852 ej vidsträcktare, än att
många smeder, som der voro bosatta,
tillverkade för egen räkning liar och
eggjern m. m. och betalade i årligt
arrende derför 333 rdr 16 sk. bko. Det
består af 2:ne smedjor, den ena med
2 knipphamrar och 11 ässjor, den
andra med 1 knipphammare och 5 ässjor,
samt dessutom 2:tie slipverk med 2:ne
större och flera mindre stenar.
Tillverkningen afsättes förnämligast i Stockholm,
hvarest årligen afyttras omkring 4,000
liar, 1,000 yxor och 1,500 slägt- eller
köksknifvar; dessutom afsättes inom
orten, tillsammans med inkomsten för
hvarjehanda smide till allmogens redskap,
årligen för c:a 1,500 rdr rmt. Bruket
innehades 1866 af possessionaten E. G.
Boström och var utarrenderadt till ett
bolag för 1,000 rdr; taxerades med
värdshus till 16,000 rdr rmt. För
bruksarbetarne finnes eget skolhus. Wira
bruksprivilegier äro utfärdade af
drottning Christina, den 28 April 1635. för
riksamiralen Claës Fleming, som på egen
bekostnad och med mycken omsorg
anlade Wira »klingsmide» vid sin gård
Mälby. Han införskref skicklige
»wallon-smeder», som förfärdigade de yppersta
klingor, bajonetter och hirschfängare;
också hade Wira bruk ensamt
privilegium, att för arraéens behof förfärdiga
omnämnda vapen. Wira bruk
stadfästa-des sedermera uti dess erhållna
privilegier åreo 1646, 1649 samt af
förmyndare-regeringen 1664, af Carl XII 1700
samt 1720 för öfverste Mauritz
Mauntz-sou Posse. Meu i den mån en
allmännare industrianda uppväcktes inom
landet, blef det svårt för det i förfall råkade
Wira bruk att uthärda konkurrensen och
upprätthålla sina previlegier. Så
småningom har det sedermera aftagit till
hvad det för närvarande är. Inga vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
