Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
Wisbv län.
Visingsborg.
anslag beviljadt for humleodlingens
befrämjande, och har odlingen deraf bedrifvits
i större skala. Hela fastighetsvärdet
upptogs i 1863 års bevillning till 201,300
rdr rmt, hvaraf 25,000 rdr för
Wester-grans kronoholme. Fattigafgiften erlades
o C* C?
1850 med blott 6 rdr i norra, då den
utgick i södra raed IS1 ., rdr pr mtl.
Af jordtorpare finnas 11. inga
båtsmans-torp och endast 5 backstugor. Inom
församlingen finnas 2:ne byar, Stora och
Lilla Hästnäs, hvardera af 1 :!(S mantal,
och hvaraf 16 i Stora och mtl i
Lilla utgöra största gården, samt
Skogaholm, en lägenhet. I Stora Hästnäs
märkes en åldrig och ansenlig byggnad,
beskrifven af prof. C. G. Brunius i
Gotlands konst-anteckningar. 1 del., sid.
330—332. Wisborgs kungsladugård
ligger i Södra församlingen.
Wisby län — Se Gotland. Några
zifferuppgifter af sednare data. än de
under nämnda art. uppgifna, må dock
här tilläggas. Hemmantalet uppgafs i
1863 års mantalslängd till 1,03mtl
skatte, 66^ mtl krono, uppskattade till
c:a 26,900,000 rdr, lägenheter och
allmänna byggnader till c-.a 4,000,000 rdr.
Bevillningsafgiften uppgår till c:a 31,190
rdr rmt; folkmängden den 1 Jan. 1865
var 53,165. — Odlad jord uppgifves till
66,439 tid eller 10,-n.i proc.; naturlig
äng 101,392 tid eller 15,89i proc.;
af-rösningsjord och impedimenter 470,215
tid eller 73.G96 proc. Summa 638,046
tid eller 100,ooo proc. Bland
afrösnings-jorden uppgifves dock en högst betydlig
areal odlingsbar mark finnas, så att
förhållandet mellan in- och utegor antages
inom få år blifva helt annat än det här
uppstälda. Antalet sjelfständiga
hemmansbruk är relativt större här än i
Westerås län, med ett dubbelt så stort
hemmantal. Hvad brukningssättet
beträffar, är vexelbruket allmännast. Af
36,131 t:rs utsäde ha skördats 191,632
t:r. 63 proc. af ali skördad spannmål
utgöres af hvete och råg. Af rotfrukter,
utom potates, ha erhållits 22.908 t:r.
Antalet af hästar beräknas till 12,458;
af större husdjur beräknas 10,179 st. på
hvarje hemmansbruk. Af får funnos
(inberäknadt getter) 52,000 eller 1 2,780 på
hvarje hemmansbruk. Då
spannmålsät-gången beräkna»» till 117,462.fi t:r, blif-
ver en återstod till export af 62,425,.-.
tunnor.
Wisby stift, det 12:te i ordningen,
utgöres af ön Gotland, jemte Fårön och
andra närliggande öar, indelas i Norra.
Medel- och Södra kontraktet., med 44
pastorat, innefattande Wisby
stadsforsam-ling och 92 landtsocknar (se tab. under
art. Gotland). Folkmängden utgjorde vid
1865 års slut 53,165. I stiftet finnes
ett Högre elementar-läroverk i Wisby, en
högre folkskola, inrättad 1865 å
Klintehamn. För folkundervisningenär stiftet for
öfrigt indeladt i 73 skoldistrikter med 91
ordentligen organiserade skolor, hvaraf
73 fasta (år 1850: 66), 2 flyttande samt
15 s. k. småskolor, hvarförutom finnas
22 enskilda skolor. Planteringsland
finnas till 54 skolor, hvaraf dock ännu
endast 28 för undervisning åt.
skolbar-nen. Antalet af i skolåldern varande
barn uppgick år 1865 till 6,971, deraf
697 åtnjuta undervisning i hemmet. —
Sockenbibliothek finnas inom 18 pastorat.
— Under katholska tiden hörde Gotland
under Linköpings biskopsstift, till och
raed under de perioder, då ön lydde
under Danmark. Straxt efter freden i
Stettin förordnade konung Fredrik II i
Danmark (år 1571) en af sina
hofpre-dikanter, magister Thorerus Nicolai, till
superintendent i Wisby. Men kort
derefter lät guvernören på konungens
befallning förrätta nytt val, som enhälligt
föll på sockenpresten Mauritius Christiani
Lætus. en lärd och gudfruktig man,
hvilken genast af konungen utnämndes och
sålunda blef den förste biskopen i Wisby
stift. Efter reformationen har här
funnits 7 biskopar.
Wisingsborg och Wisingsö äro två
af vårt lands mest romantiskt klingande
namn, som väl framkalla många minnen
från den mångbesjungna ridderliga fastän
råa medeltiden, men sora framförallt äro
så innerligt förbundna raed hågkomsterna
från vår egentliga riddaretid, den
svenska adelns gyllne ålder, att man
ovilkorligt måste känna sig tilltalad af det
vemodiga språk, som talar om ali
mensklig storhets förgänglighet ur ruinerna af
den forna herrligheten. Samma slägt,
den Braheska, som gjort den lilla ön i
Öresund på sin tid så ryktbar, sora först
gjorde namnen Hven och Uranienborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
