Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wiskafors.
Wiskaåu.
393
sednare tider, då det på fråga om
Wetterns djup svarats: »Mät dess längd och
du vet dess djup». — Från medeltiden
finnas lemningar efter Kumla kyrka och
några kapeller. Kumla kyrka, belägen
midt på ön vid Kumla by, begagnades
ända till 1636, då nuvarande
slottskyrkan blef färdigbyggd, hvarefter Kumla
kyrka blef förvandlad till skolhus och
sedermera år 1811 till sockenmagasin.
Utom denna kyrka skall funnits ännu
en, belägen utmed hemmanet Hospitalet
i nordligaste delen af ön. Ehuru
tillhörande en sednare tid, torde likväl de
Braheska qvarlémniugame förtjena ett rum
bland öns forntida minnen, och bland
dessa intager första rummet ^Visingsborgs
slott, se den art.; på åtskilliga ställen
finnas stenar och berghällar med
inskriptioner, som förvara minnet af flera bland
Brahe-ättens manliga medlemmar: svd-
o *
ost frän Kumla by finnes en sten at
betydlig storlek med inskriptioner,
iune-hållande en kort lefnadsteckning at Pehr
Brahe d. ä., Erik, Magnus och Petrus
Brahe d. y\, efter hvilken sednare
isynnerhet hela ön bär en outplånlig prägel
ai hans verksamhet såsom god både
fader och husbonde.
Bland gårdar må nämnas:
kungsladugården Wisingsborg, hvarunder lyda 1
mtl krono, !/4 skatte Asby, ’/•> mtl i
Érstad, 1 mtl i Rünüs, ’/4 i Stigby, 3/8
mtl i Funnerstad och Vl6 mtl
Abraliams-torp; — Kumlaby, hvaraf 3 mtl äro
skolegodshemman, 1% mtl prestgård, med
för det mesta goda och stenfria egor, 1
mtl komminister-boställe. — Ed Storeg.,
på norra udden, med ett vackert läge,
till en del Edenbjelmskt fideikommiss.
— Lyckan, 1 mtl, läusiuansboställe,
ligger ödsligt, sedan ställets trädgård
uppslukats at sjön. Af byar nämnas vidare
Rökinge, Säby, Torp och Wrinlösa. Bland
trädgårdar, nämnas utom vid
pastorsbostället, Borgàrda, Kapells. Kyrko, Lunna
och Slottsträdgårdarne. Sedan den 16
November 1863 är pä ön öppnad
poststation, som lyder uuder Grenna
postkontor.
Wiskafors, väfnadsfabrik uti
Kinna-roma socken af Marks härad och Elfsborgs
län. är beläget 1 mil s. v. från Borås
stad. vid Wiska-ån, erhöll sina första
privilegier vid 1751 års riksdag, tillhörde
på 1770-talet, då arbetarepersonalen ut-
VII.
gjoMes af 50 personer, en D. Falk,
fabrikör Ph. Langlet, brukspatron C.
Lillje-gren samt handelsman L. Hallenborg;
af den sednaste egaren, den nyligen (är
1866) aflidne Sv. Eriksson, anlades 1855
här ett nytt mekaniskt väfveri, V4 mil
från Rydboholms fabrik, hvarunder detta
är tjcnsteverk. Buda jemte Svaneholm!»
fabrik, Bålåns kopparhammare, anlagd
på 1600-talet, inköpt till skatte af A.
Hammar, flyttad 1821 till Giafveufors
bruk af egaren J. Lindberg, Skrapereds
såg samt ett landtgods af tillsammans
mtl inom Kiniiaroraa, Seglora och
Kinna socknar, utgöra en egendom, med
en folkmängd af öfver 830 personer.
Wiskafors fabrik är ensam taxerad till
100,000 rdr. Bland underlydande
hemman må uäinnas, att 1 mantal rusthåll
Bosnäs Storeg., beläget i Torpa socken
at* Wedeus härad, hörer dock i juridiskt
hänseende till Seglora socken af Marks
härad.
Wiskaholms bomullsspinneri, beläget
i det s. k. Svartziska plautaget utmed
Wiskaåu, på Borås städs grund, anlades
på 1850-talet med en kostnad af öfver
100,000 rdr rmt; var i full verksamhet,
tills bomullskrisen och penningbristen
inträffade, då det afstadnade, och har
nyligen blifvit såldt för 16,500 rdr rmt.
Fabriken bestod af en envånings
stenbyggnad, innehållande ångmaskin med
panna, 72 st. mekaniska väfstolar m. m.:
en annan byggnad innehöll färgeri samt
flera mindre uthusbyggnader. —
Fabriks-tomteu var år 1863 taxerad till 27,000
i rdr rmt.
Wiskaån, hufvudströmmen inom både
i °
Åhs och Wedeus härader af Elfsborg*
län, upprinner på höglandet s. v. om
Ulricehamn och upptager, under sitt 9l/2
mils långa lopp, med sina förgreningar
södra delen af nämnda härader samt
nästan hela Marks. Hennes källor
sammanflyta i sjön Tolken, 1U0 fot djup;
går, efter att strax nedanför sjön i
Folkaström satt en mängd vattenverk i gång,
med föga bredd och djup först i
nordlig rigtning till Hökerums eller Säbysjön.
som äfven kallas Wingsjön, men hvars
gamla namn är Mogden, sedan i vestlig
utför fallen vid Xitta och Agården ned
till Warnums eller Rångedalssjöu, som
ock nämnes Marsjön, ned i den djupa,
mellan höga och branta berg samman-
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
