Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wissefjerda.
Wi*».
397
land, tv det intager en areal af l\, tid
och har en höjd af "22 alnar samt
utgöres af Hera tusen rundade stora stenar
af 20 à 30 skfizs vigt, som blifvit
hopade på hvarandra. Några lemningar
efter ett fäste, Wesaborg, finnas vid
klockstapeln. Detta fäste skall varit bebodt
af Garparue en tid, men blifvit intaget
af fienden och allt Garpefolket
nedhugget, hvarefter de nedmylladcs pä ett
näs, som derefter kallades Garpeudden.
Borgen nedbröts, och Wissefjerda kyrka
uppbyggdes i stället. Striden med
Garparue torde häntyda på en strid mellan
hedendomen och kristendomen. Flera
bland denna församlings kyrkoherdai hafva
erhållit på orten en viss ryktbarhet.
Kyrkoherden Erik Laurentius, samtida med kon.
Gustaf I, blef genom sin son, som
kallade sig Wallerius, stamfader för en
öfver hela Sverige vidt utgrenad prestslàgt,
hvaraf många medlenmiai förskaffat sig
ett berömdt namn, samt genom sin
dotter äfven stamfader lör slägterna Brauner,
Braunerhjelm och Braunerskjöld. En
annan kyrkoherde, Nikolaus Petri Hock, är
bekant genom de särskilda s k.
bondefreder han föranstaltade under krigen
mellan Sverige och Danmark 1644 och
1657, då kyrkolierdarne och allmogen
från WTissefjerda och Fridlefstads socknar
möttes på riksgränsen vid Furs bro och
skriftligen afslöto fred sinsemellan. En
dylik fred afslöts äfven 1677.
Af gårdar märkas inom Kalmar län:
två frälse-säterier. Flädingstorp och
Udden samt Kyrkeby herregård; i
Kyrkbyn finnas qvarn, bränneri, div.
handtverkare och några haudlaude; 5/8 mtl
Wissefjerda prestgård — vid 395 fots
höjd — hör till Kalmar län, ehuru pä
alla sidor omgifvet af gårdar, tillhörande
Kronobergs län. Emmaboda, gästgifveri,
3 qvarnar, garfveri, färgeri, pappersbruk
och en handlande. Byar äro Alsjö,
Al-sjökulla, Backabo, Brinkabo, Bredsjö,
Båldön, Förlängsö, Fiddekulla,
Guse-måla, Hulan, Hult, Kammarbo,
Kjese-måla, Klippinybo, Parismåla, Rickebo,
Stolpebäck, Öremåla in. fi. — Gärdar
inom Kronobergs län: Linnefors
jernbruk; Björketorp. 1 mantal, uuderlagdt
Wissefjerda prestg. sedan deu 14 Juni
1586, koufirmeradt 1682; 1 mtl
Wisse-fjerda, mönsterskrifvare-boställe; 1 ., mti
Töreptorp, militiæ-hemman; — l/2 mtl
Sidlandsmåla, förut kronofogde-boställe,
skatteköpt 1862 ; — Buamula. Bläsemåla
och Fornamàla äro hvardera 1 ., mänt
rusthåll: — Foglasjö, 1 1 : frälse. %
skatte; byar och hemman äro vidare:
Ellingsmàla, Eremittemåla, Ebbemàla,
Frostensmåla, Hofgård, Hökamåla,
Kabb-lanäs, Lufön, Lekaremàla, Målatorp,
Pällamåla, Prämboda, Skjelstånga,
Ölja-sjömåla, alla skatte; Guttamåla, Krox
måla, Sfånysmåla, Sutaremåla och
Sne-remàla, frälse. — Adr.: Kalmar, Wexiö
eller Carlskroua.
Wisseltofta, se U’ ittseltofta.
Wissträsk, en mindre lappmarkssjö,
med asp; dervid bo 8 bönder med 4
notar och ene, 6 till 10 grofriät.
Wist, socken, fordom Husaby, Wist.
Wistbo. utgör ett patronelt pastorat af
1 2:dra klassen inom Linköpings stift, i
Hauekinds härad af Linköpings län,
upptager, ined 1’/m mils längd och 3’4 mils
bred, en areal af 0,t>74 qvadratmil land
och O.oao vatten, eller 20.227 tid,
fördelade pä 49 mtl, hvaraf 63/4 skatte, 3
krono och 391 4 frälse, med 1.850
invånare, ett lika antal med det, som
uppgafs för år 1845. Taxeringsvärdet är
. 1,382,250 rdr rmt. Sockneu
genomskäres af Stångån, på hvars vestra sida
i allmänhet omvexla berg och jordkullar
med större och mindre slätter; öster om
ån finnas blott smärre slätter. Delar
j af sjöarne Rängen och Erlången höra
hit. Jordmånen är ä slätterna inest lera,
i de högre trakterna dels lermylla, dels
sand. Otillräcklig skog växer. Fordom
har här drifvits bergsbruk å kopparmalm
vid Långnäs under Säby; ett par
mindre jernverk, 2 qvarnverk, sågar m. m.
finnas vid Stångån. Åkerbruket, soiu
, är hufvudiiäriiigen, drifves jemte
boskapsskötsel och betydlig bränvinsbränning.
— Socknen har skola sedan 1813, och
bestrides undervisningen för närvarande
uti en flyttbar folkskola på 2 stationer
för 50 af 62 inskrifna barn; vanliga
kassor, 2:iie donationer för skola och
fattiga finnas. Kyrkau. som ligger 1 mil
s. o. från Linköping och anses
ursprungligen vara fråu llOO-talet, ombyggdes
i745 på egarnes af Sturefors, Säby och
Stafsäter bekostnad, hvilka derföre
erhöllo rätt att. tillsätta kyrkoherde, sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
