Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
404 Woxna.
Woxtorp.
930 inbyggare. Tax.-värdet är 237,200
rdr rmt. Marken, ojemn och bergig, är
uppfyld af en mängd sjöar och mossar.
Boskapsskötsel och kolning för Woxna
bruk, hvartill bela socknen hörer, äro
hufvudnäringar; sockuens öfverflödiga
skogsprodukter anses åtgå till brukets
uppehållande. Ur en grufva på Gymås
malmfält bröts 1861: 17,991 centner
jernmalm. — Socknen, som fått namn
af den härigenom flytande Woxua elf,
utgör ensamt för sig ett patronelt
pastorat, beläget 26 So mil från stiftsstaden
Uppsala, upptages dock ej särskilt i
jordeboken (se Ofvanåkers socken); förra
innehafvarne af Woxua bruk, som eger
patronatsrätten, ha nyligen låtit ombygga
sockneus gamla kyrka till ett nytt och
prydligt tempel, med rika ornamenter,
samt till kyrkan förärat 2:iie stora
ljuskronor af brons och till altarprydnad en
Agnus Dei, hvilande på en bibel med
de 7 inseglen, utom flera andra
dyrbara gåfvor. Dessutom äro åtskilliga
penningebidrag gjorda till såväl folkskolan,
som fattigkassan, samt år 1864 en
sparbank inrättad, hvartill brukets dåvarande
disponent skänkt grundfonden.
Undervisningen sker uti en fast, en små- eller
bv- och en söndagsskola. Socknen ut-
•> c
göres af 128 öresland frälse, fördelade
mellan byarne Dalkarlsbo, Edsberg,
Lem-bo, Born, Finnstuga, Hamna och
Of-verbo, 1 skatte Njupa samt Woxna bruk
och masugn. — Adress: Bollnäs.
Woxna, ståugjernsbruk med masugn
uti förutbeskrifna socken; det förra har
4 lancashirehärdar, med c:a 14,560 ctr
smide; vid den sednare tillverkas årligen
omkring 17,570 ctr tackjern af Gymås
och Sörskogs malmer. Smidesstämpeln
visar 2 fiskar med krona öfver inom en
cirkel. — Det härvarande Sparrefors
manufakturverk åter uppfördt 1855, efter
att hafva varit nedlagdt i 23 år, med
4 spikhamrar, nedbrann för ett par
år sedan. Tiden är okänd för brukets
anläggning, men såsom grundläggare
uppgifves en Gahn. På 1780-talet fanns
här inrättadt af öfver-direktöreu Erik
Hagström ett litet slip- och polérverk
för stenarter. Egare är 1825 var
kommerserådet J. C. Muller, 1845 friherre
Ridderstolpe, 1850 ett bolag, bestående
af grossbandi. W. II. Kempe, P. F. Bru-
sewitz och W. Röhs’ arfvingar. Enligt
Gefle-Posteu ha Woxna egeudom samt
Arbacka sågverk under året 1865 blifvit
försåldt till handelsbolaget J. T. Thomson,
T. Bonar A C:ni i London. På sednare
tiden ha bruksegarne bedrifvit
tiramer-afverkning i stor skala. Bruket och
masugnen voro 1863 taxerade till 80,000
rdr rmt.
Woxnan eller Woxne-elf, näst Ljusne
elf, hvaraf den utgör en gren, den
största i Helsingland, omfattar, med delar
af Herjedalen och Dalarne, ett
flodområde af 31-jVii qvadratmil. Deu eger
sin upprinnelse i sjöarne Amsen och
Siksjön uti Herjedalen, utgör med öfra
delen af sitt lopp gränslinien mellan
Dalarne och Helsingland, uppsamlar
vatten från Orsa finnmark och från
sock-uarne Högdal, Los, Färila, Ofvanåker
och Woxua, vid hvars kyrka den har en
höjd af 748 par.-fot öfver hafvet,
genomflyter vidare Alfta och Bollnäs, der deu
vid 258 fots höjd bildar sista insjön,
Woxnasjön, samt utfaller, med en längd
af 16 mil, nedanför Lenninge i Ljusne
elf. För några är sedan upprättades
kostnadsförslag för en kanals öppnande
till sammanbindning af de stora sjöarne
Amungen och Mållången, hvarigenom en
3’/2 mils lång segelbar
vattenkommunikation skulle uppkomma på gränsen
mellan Helsingland och Dalarne. Ärligen
skadas omgifvande hemman af elfvens
öfversvämningar.
Woxtorp (i 1825 års jordebok),
Wåx-j torp (efter Forsell och ecklesiastik-matr.),
| socken i Södra Möre härad af Kalmar
län, begränsad i nordost af Hagby, i
nordvest af Arby, i söder af Halltorp
och i öster af Kalmar sund — med 75
fots höjd öfver hafvet — innefattar en
areal af 0,m qvadratmil = 2,638 tid
(3,749 tid efter Forsell), fördelade på
187/12 mtl, deraf 15V,2 mtl skatte, 2
krono och l’/2 frälse. Största delen
består af en jemn och fruktbar
landsbygd, mellan de vidsträckta åkerfälten,
beväxt med lummig löfskog. På
nordöstra gränsen flyter den betydliga
Arby-ån mot hafvet; öfriga vattendrag äro
obetydliga. Taxeringsvärdet 1864
upptogs till 397,600 rdr rmt. Folkmängden,
| som 1805 var 453, hade 1864 vuxit
till 760. Såsom cn egenhet i statistiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
