Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
422
Wånga.
Wårtiv.
allt frälse, m. fl., samt andelar i
Glans-grufve- och Bryggare allmänningar lyda
under Finspång; — Balderum, 1 skatte
och 2 mtl frälse, med gästgifvaregård;
Rosendal, l1., rå och rör, vid Roxen,
m. fl. — Adress: Norrköping.
Wånga, annex-socken till Hällstads
pastorat, är belägen uti Åhs härad af
Elfsborgs län, l1., mil a. n. v. från
Ulricehamn; areal O.oeo qvadr.mil land;
6* .J4 mtl, deraf 2’8 skatte, 41 6 frälse;
taxeringsvärdet 141,500 rdr rmt; 297
inbyggare. Marken är stenbunden och
bergig, jordmäneu sandmylla. — Kyrkan,
af gråsten, en af de minsta, utdömd och
förfallen, ligger 1 ., mil n. o. frän
mo-derkyrkan. Största gården är säteriet
k O
Rosendal, som med skäl uppbär namnet
från de blomsterrika och löfviga ängarne,
vester om den bördiga lUdH^Åo&f;
underlydande är ’ ., mtl Östrabo. Byar
» _ »
äro: Backabol, Nollyckan och Bosarp. —
Adress: Alingsås.
Wångerslätt, Stora, Wàngerslät, by
i Åby socken, Norra Möre härad och
Kalmar läu, c:a 300 inbyggare; 4 mtl
skatte, 3’ 2 frälse, hvaraf 1 mtl skatte
och - 3 mtl frälse utgöra en egendom
(enligt tax.-längden skatte, 1 frälse).
Åkerjorden består af 111 tid, äng och
betesmark 410 tid; jordmånen i
allmänhet god mylla på lerbotten i
dalgångarna, för öfrigt mylla på sandbotten.
Skog finnes till husbehof och något till
afsalu. A egorna finues ett nybygdt
bränneri Taxeringsvärdet är 67,200 rdr.
Egendomen har sednast tillhört friherre
Th. Raab. 1 ,6 mtl lyder under Björnö.
Wångsjö (Wangasiöö),
gästgifvaregård på l)al, uti Håbols socken af
Elfsborgs län, frän hvilken skjutsas till
Taxviken i öster, 1’/4 mil. Vägen slingrar
sig öfver en hög bergssluttning. I
djupet nedom utbreder sig Gransjön, hvars
höga bergsstränder och branta klippöar
prunka med skön barr- och löfskog, för
öfrigt erbjuder den öbeströdda
vattenytan en mängd vexlande utsigter, som
täfla med hvarandra i naturskönheter.
Mälarens täcka omgifningar anses ej en
gång kunna jemföras med dessa
alptrakter. Hindalebyn i s. v. 1 mil, Hàbol
i n. v. 1 4 d:o, m. fl.
Wårby, egendom med landtbruks-
skola uti Stockholms län, Huddinge
socken af Svartlösa härad, vackert belägen
vid Fittjavikeu af Mälaren, 13„ mil från
hufvudstaden, 34 mil vester från kyrkan
och 1 s mil från Fittja gästgifvaregård,
består af 6 mtl, deraf hufvudgården
Wårby, 123 frälse och 1’- 3 ber. säteri
sedan 1854, jemte hemmanen Smista,
Haga och Juringa. Till godset hör ett
större tegelbruk, qvarn och såg. Wårby,
i äldre handlingar Wårdby. är en
gammal sätesgård, hvartill ett riksråd
skrifvit sig; förlänades med torpet Juringe
och gården Haga år 1550 af Gustaf 1
tdl hans sekreterare Clement Hansson,
hvars efterkommande förblefvo i
besittning deraf inpå 1600-talet, då de
adlades med namnet Oliveblad;
reducerades, men återlöstes af major Magnus
Oliveblad. Sednare tiders egare ha varit:
på 1700-talet, friherre J. Cederbjelke,
presid.E. Carleson, och general-löjtn. G. H.
Jägerhorn, död här 1826; hau
härstammade från Rotger Ingesson Jägerhorn
till Spurila i Finland, hvilken var
vapensven hos konung Erik den helige. Egare
år 1850 var friherre Akerhjelm, som
förbättrat egendomen genom större
odlingsföretag; i år, (1866) försåldes Wårby
af kammarherre A. C. Raab till grossh.
hr C. Strömbom för 400,000 rdr rmt,
— Vid landtbruksskolan, ordnad efter
reglementet af den 14 Jan. 1851 och
l hitflyttad år 1860. undervisas 16 à 17
fria lärlingar, af de under året 1864
afgångna lärjungarne hade 5 erhållit
rät-taretjenst och 1 öfvertagit eget
gårdsbruk. Området för skolans verksamhet
innefattar omkring 270 tid åker samt
j 2,002 tunnl. skog- och hagmark. Den
uppodlade jorden utgöres af mer eller
mindre breda dalgångar mellan höga
sandåsar och bergshöjder. Jordmånen
vexlar till följe häraf från den styfvaste,
mest bördiga lerjord till en ganska
lättarbetad sand- och dyjord —
förhållanden, särdeles lämpliga till vinnande af
kännedom om olika brukningssätt för
olika jordarter. Moroten, som till
utfodring utträngt alla andra rotfrukter,
trifves härstädes väl på den lösa jorden.
Vid tegelbruket till verkas omkr. 1,100,000
mursten samt något taktegel och rör.
Sällan torde man påträffa så rika,
väl-I belägna lager af rudimaterier för tegel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
