Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wuhult.
Wä.
429
jemte eget silfver nedgräft i jorden,
men sedan han dött och hans gård
blifvit bränd, bar jorden i fred fått
behålla sin skatt; gräfningar efter
skatten ha aflupit fruktlösa. På
hemmanet Askebo egor finnes en grön plats,
kallad Ingemars graf. Denne Ingemar
skal’ i slutet af 16:de århundradet varit
skomakare och haft svag läsförmåga samt
då komminister Dav. Wirgander kallade
honom till busförhör, blifvit så förskräkt,
att han kastade sig i sjön och
drunknade, hvarefter han, såsom sjelfspillning,
här blifvit begrafven. — Hemmanet
Trå-nebo ’A, skatte, säges hafva blifvit brändt
af Danskarne och då varit säteri.
Mi-litiæ hemmanet Smalås skall fordom
likaledes varit säteri, men denna rättighet
lär hafva öfverflyttats på Omaholm i
Båraryd. Smörhidt, ’/•> mt’»
kommini-sters-boställe, 1V2 mil fråu Willstals
kyrka. — Gräfthult, Gulleryd, Hulte,
IFåtsjö,<Svinabo,bynr och hemmans namn.
— Adress: Gislaved.
Wåxhult, säteri i Småland, se
Örnaholm.
Wåxnäs, ett mtl fr.-säteri uti
Carlstads landsförsamling, Grums härad och
Carlstads län, strax n. v. om
Tingvallaön, nära Warpnäs exercisplats, eges till
3/4:delar af staden Carlstad, V6:del af
Storfors bolag, r^:del af löjtnant J. A.
Norstraud, som har här en bleckfabrik,
hvarifrån vid landtbruksmötet är 1862
i Carlstad exponerades 7 st. thebrickor;
vidare fiunas bär bryggerier samt
musikalisk instrumentfabrik; eu afskild
jorddel kallas Pettersberg. Hemmanet
taxeras till 132,200 rdr rmt, fabrikerna till
38,000 rdr rmt. Första gången gården
nämnes är 1443 såsom belägen i
Tingvalla socken, och auses här varit ett
nunnekloster, hvartill man vill sluta af
å egorna funna grafvar med
menuisko-ben; osannolikt synes icke vara —
skrifver Fernow — att på denna
beqväma ort någon slags skola eller
lärohus varit för de härstädes boende många
herrskaper.
Wä eller Wüä, annex-socken till
Christianstads stadsförsamling, är
belägen i Gärds härad af Christianstads län,
’V8 mil s. v. från nämnda stad; areal
6,966 tunnl. = 39,009 qvadratref pä
24V4 mtl, deraf 8|| skatte, 127/12 krono,
3V,ß frälse. Sockuen, med saudig och
skarp åker, tillräcklig skog, beboddes år
1865 af 2,025 inbyggare; har garfveri
och 2 vattenqvarnar, flera brännerier;
hela taxeringsvärdet är 945,700 rdr rmt.
Här märkes den stora byn Wää med
1,150 inbyggare på 11’8 mantal, deraf
1 ’/8 regem.-prestgård, 1 prestgård, 1
korporal-boställe, 7’JC uts. frälse. Denna
by har fordom varit en stor stad,
bekant under namnet Wägstad och haft
flera kyrkor samt kloster; stället
skänk-»
tes redan år 1170 af biskop Simon i
Odense till det af konung Waldemar I,
drottning Sophia och erkebiskop Eskil
stiftade klostret för
Premonstratenser-munkarne; detsamma afbraun år 1213,
hvarefter bröderna flyttade till
Beckaskog. Enligt en annan berättelse skola
munkarne i Wää saknat friskt vatten
och vedbränsle, hvadan de fingo flytta
till ett ställe, der de hade både bäck
och skog, och som deraf kallades
Bäckaskog. Imellertid bildade sig Wää till
en stad, hvilken Erik Menved dock
redan 1293 måste befria fråu tull och
andra umgälder, i anseende till dess
fattigdom (Suhm XI, 132 sid.). — Af
Wäs fordna kyrkobyggnader återstodo
ännu 1528 S:t Gertruds kapell och ett
Helgeandshus. Men sedan staden under
dauska krigen 1452, 1509, 1569 och
1612 blifvit afbränd och vid
Christianstads anläggning 1614 förlorat sina
privilegier samt flera dess egor skänkts till
den nya staden och denna gamla åter
förvandlad till en bondby, kan man nu
mer till ställets fordna anseende sluta
endast af dess herrliga kyrka samt af
några grofva murar efter ett kapell. Ar
1677 hade konung Carl XI här sitt
läger och aflat härifrån ett
tacksägelse-bref till småländska bönderna, deri han
lofvade med nåder erkänna det trogna
bistånd de lemnat till Christianopels
eröfring.— Kyrkan, uppförd omkr. 1170,
af väl arbetad sandsten och utvisande
spår af förutnämnda eldsvåda, består af
ett tvåqvadratiskt skepp, 62 fot långt
och 361 o fot bredt, med afbrutna
tvillingtorn i vester och ett qvadratiskt chor
med rundel; den sednare prydes med 4
smärre halfkolonner, hvilka ha attiska
j baser och tärningsformiga kapitäler. Vid
1 södra sidan finnes ett vapenhus i före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
