Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wäddö - Wäddö - Wäderbrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestreds postföringen öfver hafvet af
socknens hemmau rotevis, inen besörjes nu
af kronan. — Prestgården, 2 1/2 mtl;
Elmsta, 1mtl, komminister-boställe; —
1/2 mtl Edeby, trumpetare-boställe; —
1/4 mtl Norr-Sund, en gård. — Större
byar äro: Fjäll, med fältspatsbrott,
Elmsta, Gåsvik med såg, Hammarby, Massum,
Vester-Näs, Norr-Råda, Svenneby,
Stabby, Tomta och Toftinge. — Adr.: Norrtelje.
Wäddö, kanal uti Uppland, upptagen
i spåren af en gammal farled mellan
Ortalaviken i norr och Bagghusfjärden
i söder; ehuru anbefalld redan af kon.
Gustaf I, blef den först fullbordad år
1844, med en kostnad af c:a 446,500
rdr. Den öppnar eu väg inomskärs från
Stockholms norra farled genom Lill- och
Storfjärdarne, Kystahaf och Balsaren,
på en längd af 1 mil, med 30 fots bredd
på botten, 80 på ytan och 9 fots djup.
Ungefär l3 af kanalens längd är sprängd
i berg, det öfriga gräfd i lös jordmån.
Ingen sluss fiuues, men en svängbro å
vägen till Wäddön, nära Ortalaviken.
Körande farten å kanalen har på
sednare åren största antalet fartyg varit år
1855, med 1,205; år 1865 passerades
kanalen af 946 fartyg, deraf 60
ångfartyg; kanalafgifterua ha i medeltal
årligen uppgått till 1,550 rdr rmt.
Wäderbrunn, kungsgård i
Bergshammars socken, Jönåkers härad och
Nyköpings län, förr hörande till Nikolai
socken, 3/4 mil från Nyköping.
Kungsgården, som består af 3 3/8 mtl kr.-säteri,
hade varit donerad till Momma, då den
reducerades af kon. Carl XI och anslogs
till landstatens aflöning (skrefs då
We-desbran) och är nu jemte åtskilliga fisken
upplåten åt länets landshöfding, som åter
utarrenderat densamma till länets
hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Ar
1841 inrättades här en landtbruksskola
(den 2:dra i ordningen) tillika med
slöjdinstitut genom af framlidne
kommerserådet Welander anslagna medel, hvilka
sedermera ökats genom enskilda gåfvor.
Skolan underhålles dels genom räntan å
dessa medel, dels genom ett årligt
statsanslag af 4,000 rdr. Den bekante, och
om vårt lands jordbruk så högt förtjente
Nathorst blef skolans förste direktör, en
hans son, Hjalmar Nathorst, som
genomgått kursen vid Degebergs institut,
antogs till underlärare. Enligt kontraktet
ålåg Nathorst att undervisa 12 st.
rättarelärlingar, af hvilka 6 årligen efter
slutad kurs och examen utgå. Af
redogörelsen, som utgafs i Juli 1842, synes
med hvilken kraft och framgång Nathorst
gripit verket an med sjelfva egendomen,
hvilken i orten ansågs särdeles dålig,
såsom varande så vattensjuk, att dess
uttorkning vore nära nog omöjlig.
Åbyggnaderna voro i hög grad förfallna, ej ens
nödigt utrymme fanns för lärjungarnes
emottagande; utsädet på den i tvänne
skiften brukade åkern var 26 t:r säd och
423 8 t:r potates; uti ladugården
under-höllos 18 à 22 kor, 10 à 12 ungnöt,
omkring 30 st. får; höskörden var å
den sanka marken, som saknade
afdikning, ringa och af sämre beskaffenhet.
År 1854, då Nathorst lemnade platsen,
för att inrätta en landtbruksskola i
Wenersborgs län, voro i cirkulation 105
tld besådda med säd samt 11 tld med
rotfrukter af potates, kålrötter och
rofvor; höskörden uppgick till 12,000 Ul
af klöfvervallar och besådda gräslindor.
Ladugården bestod, utom ett mindre
antal kor af landets gamla race, utaf en
fullblods Ayrshiretjur, inköpt på
före-ståndareus egen bekostnad samt 38 på
stället uppfödda kor, fårhjorden utgjorde
72 till antalet, dels af soutdowns-, dels
af merinosfår, 1 engelsk springbagge, 4
tackor af bästa leicesterrace. Bland
under perioden uppförda byggnader må
nämnas: ett större boningshus om två
våningar, för en stor del af skolans
personal, ett hus för slöjdverkstad,
redskapshus med mera. Under samma tid
hade undervisning lemnats åt 105
lärjungar och 42 frielever, af hvilka
sednare 6 vunnit anställning såsom lärare
vid de landtbruksskolor, hvilka sedan
dess blifvit inrättade i andra rikets
land-skaper. Om roflandets behandling här
år 1855 finnes en beskrifning uti
Nyköpings läns Hushållnings-Sällskaps
handlingar år 1855 och i Samling för
landt-husbållare inom Westmanlands län år
1857, sidd. 62, 63. Lärlingarnes antal
åren 1858 och 1864 var 16 fria och 2
mot betalning. Under sistnämnda år
har eu ny ändamålsenlig logbyggnad,
med tillhörande tröskverk blifvit här
uppförd. — I grannskapet af Wäderbrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
