Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wädtle - Wäfle - Wäfversunda - Wägestorp - Wägsjöfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta och angränsande härader, hvarvid
de äfven satte eld på skogarna; äfven
bidrog i sin man till dessas utrotande
den i början pä 1600-talet erlagda,
dryga Elfsborgs lösen, som utgjordes för
detta härad af ek och annat trävirke.
Statens Vestra Stambana går genom
socknarna Lerum och Skallsjö. Märkligaste
ställen äro säterierna Öjared, Floda med
jerumanufakturverk, Nääs med bomulls-,
spinneri, Aspenäs, Hede och Lärje, från
äldre tider Gälsnäs eller Hjellsnäs by i
Lundby socken. — Wädtle härad utgör
med Ale och Kullings härader en
domsaga med 38,910 personer, samt med
Wäue, Bjerke, Flundre och Ale härader
länets första fögderi, med tingsställe uti
Lerums socken.
Wäfle, by uti Jäders socken af
Öster-Rekarne härad och Nyköpings län, vid
pass l1 4 mil från Eskilstuna; 5/8 mtl
skatte, 4 3/8 frälse; här stå 2:ne
runstenar, hvaraf den ena med inskriften:
•flmutQa. fit. rni.su. strtin. tljinsa. eftir.
.Kuna. sun. .sin. .Kut§. uüöi. otis. safu.
Wäfversunda, fordom Wæversund,
annex-socken till Roxlösa pastorat, är
belägen i Dals härad af Linköpings län,
l3/8 mil sydvest från Wadstena; arealen,
0,n;2 qvadratmil eller 3,749 tid fast mark,
är fördelad på 103/8 mtl, deraf 9l/8
skatte, I1/, krono, och bebodd af 450
inbyggare. Socknen, som ligger vid
foten af Oraberget, mellan Tåkerns och
Wetterns stränder, har i allmänhet
svartmylla eller sandblandad lermylla till
jordmån, obetydlig skog, men hemtar nödiga
skogseffekter från Ombergs kronopark.
Jemte åkerbruket idkas som
binäring-fiske i sjöarna. Tax.-värdet är 372,000
rdr rmt. Vid Norra Djursledet finnes
helsokälla, med fördel använd mot
rheumatism och mask. — Kyrkan, vid
Tåkerns strand, är gammal, men år 1711
tillbyggd och försedd med trätorn, med
vapenhus från 1755. Å en jernskena
på det ganska prydliga dörrbeslaget
finnes en runskrift, äfvensom några utnötta
runor i yttersta kanten af dörrtröskeln.
Dessutom finnas 2 andra runstenar. På
Wäfversunda Sörgården föddes den 29
Aug. 1779 den namnkunnige kemisten,
professor Jöns Jacob Berzelius, hvars
moder var en dotter till häradshöfding
Sjösteen. — Wäfversunda utgör med
modersockuen ett skoldistrikt; sedan
artikeln om den sednare utskrefs, ha en
fast småskola och en privat skola
tillkommit. Sockenbibliothek tiunes inom
pastoratet. — Gårdar äro: W äfversunda,
1 mtl skatte, deraf 3/4 mtl kallas
Char-lottenborg, och i samma by 1 4 mantal
kommiuister-boställe — Skogsby, 1 kr.,
häradsskrifvare-boställe. — Nyby, ! 4 sk.,
med gästgifvaregård; — Djurkälla, I mtl
skatte. — Adress: Wadstena.
Wägestorp, Wägatorp (pä Topogr.
corpsens karta), ett skatte-säteri, som
innehafts af ätten Silfversvärd; se art.
Qvänums socken
Wägsjöfors, jernverk och
landtegendom uti Hvitsands socken af Fryksdals
härad, Wester-Sysslets fögderi och
Carlstads län, omkring 12 mil från Carlstad,
med ett både egendomligt och vackert
läge. Sjelfva herrgården ligger på en
mindre höjd, till hälften gömd i siu
trädgård, och der framom en stor
gårdsplan, luftig och ined vid utsigt öfver
hela nejden, österut öfver en starkt
sluttande höjd med löfträd, elf och talrika
bruksbyggnader — ett stycke by eller
köping, — öfver 2 sjöar, Hvitsands- och
Wägsjön, förenade genom ett sund eller
elf, mot norr Hvitsands kyrka och berg,
men längst i vester och dominerande
bela landskapet det mäktiga Hoffjellet.
Jeruverket på skattehemmanet Ofverbyns
i Aslebyns egor äi väl aulagdt 1743, men
räknar dock siu egentliga utveckling från
den tid, det kom i brukspatron Lyrholrus
besittning; en man, hvars verksamhet på
mer än ett sätt, såsom genom
väganläggningar, sjösänkningar, in. m. varit
norra Wärmland gagnelig. Brukets
privilegier äro af den 14 Okt. 1823 å 1
hammare och 1 härd för 450 skil
stångjern, 1 ämneshammare, 1 härd för 250
skü\ af d. 15 Dec. 1829 å stålugn och
ett skärverk; af den 13 Okt. 1836 å 2
spikhamrar för 100 skU; af d. 31 Okt.
1836 å 2 nya stångjernshärdar för 1,000
skü smide; det består nu (1864) af 3
stångjernshärdar för lancashiresmide, 1 d:o
för tysksmide, 4 spikhamrar, 1 stålugu.
Landtegendomen, som utgöres af 511
öre och 8 pgr skatte samt den i en
skog, 1 mil från herrgården, belägna
lägenheten Gårdsjöberget, var år 1864
taxerad till 74,466 rdr rmt, jernbruket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
