Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wärmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Daglösen och Stora Lungen, Östra och
Vestra Silen, äro de största. Mindre
sjöar äro Rottnen, Järnsjön, Rangen,
Rådasjön. Lid- och Grässjöar, Naren
och Knon, Skärgen, Gräsmången, Gapern,
Örten. Wisten, Lusten, Stora Bör. —
Större vattenledningar äro Klar-, By-,
Nors- och Letelfvarne (den sednare
äfven kallad Svart- eller Gullspångs elf)
samt Köpmannaån. Mindre äro Bro,
Borgviks eller Werman, Alsterselfven,
Fogelvikselfven. Glomman, Ölman,
Warnan, Wisman, Sorkan, Lungs-,
Ljusna-och Mängs, Rögd, Rottna, Jösse elfvar.
Strömmar och åar äro Tösan, Femtaån
och Waran, som flyta in i Klarelfven
— Allmänna bergaiten är gneiss,
påträffad ymnigast vester om Carlstad; i
några trakter af slättlandet kring
Wenern utmärka sig de spridda
gneisskullarne med inblandning af hornblende;
närmast de stora jerninalraslagren i
provinsens östra del vid Persberget,
Agegrufvorua, Nordmarksoeb Tabergs grufvor
får den större tillsats af glimmer. Urkalk
och urlerskiffer förekomma i Gillbergs
och Nordmarks härader, på ett och
annat ställe marmor, späcksten och
brynsten. Ofta förekomma sandhedar och
åsar, hvaraf de största äro
Brattforsheden, 1 1/4 mil från Filipstad, och
Sörmoen vester om Carlstad.
Jordmån. Jorden består af
sandmylla och mindre bördig lera; nära
Wenern förekomma dock bättre lera samt
svartmylla: 3/60 af jorden beräknas vara
god, medelmåttig och svag. Den
gvagaste jordmanen är i de nordvestliga,
norra och nordöstliga trakterna, d. v. s.
mellan Norge och Dalarne, innefattande
de s. k. Fmnskogarne, der marken är sä
stenbunden, att dess blotta upprödjande
fordar största ihärdighet och
ansträngning. I den sålunda beskaffade ler- och
sandjorden är floran icke synnerligen
utvecklad och i allmänhet hafva de
Wärm-läodska växterna en mer allvarsam,
något stel samt mindre intagaude karakter;
men äfven med dessa egenskaper äro de,
Phanerogomer och Cryptogamer, till ett
antal af omkring 1,000 arter, värda
naturforskarens och blomsterälskarens
uppmärksamhet.
Landskapet, med 3,216,107 tid fast
mark, beboddes 1865 af 269,600 inv.,
deraf 9,960 i städerna Carlstad, Christinehamn
och Filipstad. Få provinser inom
fäderneslandet torde förete så vidt åtskilda lynnen
hos sina inbyggare som Wärmland; der
finnas sådana, hvilka i egentligaste bemärkelse
äro »män på jernrik klippgrund», allvarliga,
starka till kropp och själ; der finnas ock,
andra, som med mera vekhet i lynnet
förena mindre intellektuela förmögenheter,
och der finnes äfven en befolkning, som,
med lätt uppfattningsförraåga och
liflighet i alla yttringar, skulle med skäl kunna
kallas nordens fransmän, nemligen
Jösse-häringarne, utmärkta för sin snygghet,
gladlynthet, liflighet och vighet i dans
(hvarpå ett prof gifves i
Jössehäradspolskan). Bergslagsbon är känd för sin stolthet,
slättbon för sin böjelse för öfverflöd;
Nord-uiarkingarne äro mer hjelpsamma och
enhälliga till uppoffringar. Fryksdalingarne
äro kortväxta och mörklagda, då
Elfda-liugarne äro ljuslätta och mer långväxta.
I allmänhet älskar dock Warmlänningen
sin fosterbygd och prisar den såsom
»kronan bland Svea rikas länder», är
arbetsam och foglig samt företagsam,
kanhända mer rask än kraftfull och ihärdig
Brottmålsstatistiken lemnar Wärmland ett
hedrande vitsord derigenom att dtn
utvisar blott en anklagad för brott mot person
på 807 invånare och en på 3,100 inv.
för brott mot eganderätt, det lägsta
antal näst efter Dalarne, Vester- och
Norrbottens län. Folket är tarfligt, dess
föda består för det mesta af hafrevälling
och gröt, potates, sill och
ladugårdsprodukter, i mindre mån af kött och fläsk.
Maltdrycker ha till stor del utträngt
bränvinet. Kläderna äro förfärdigade af
grått eller svart vadmal samt egna
tillverkade bomulls- och liuneväfnader.
Endast uti Ny och Dalby socknar bar
allmogen bibehållit deu uråldriga drägten.
— Byggnader af tegel finnas endast vid
få herrgårdar, manshusen täckas numera
ofta med skiffer eller tegel i stället för
fordom med uäfver och torf. Utom de
enskilda och af församlingarne sjelfva
ordnade sockenbibliotheker, har den i
Carlstad år 1835 stiftade förening för
spridning af nyttig folkläsning inom
stiftet bidragit till 68 sockenbibliothekers
stiftande. Wärmländska dialekten är lätt
igenkännelig genom sin bråda och
påskyndande gång, ett uttryck af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
