Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ydre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiga saker för hans kända rättsinnighet,
etc. etc.»
Några exempel på Ydre-allmogens
tungomål torde här få en plats: Ma,
slåtta ma = vattensjuk äng; Lusk =
klen fisk, oätbar, sämre fisk; Binka =
hop, hög; Dank, kärrdank = kärraktig,
tufvig mark, äfven med skog på; Hårkr
= modig, stor på, stursk; Skrinn =
klen, mager; Slod = en hop, mängd;
Stuka hop = stacka, sätta rågkärfvar i
stack; Öra = öarna.
Ydre härad, uti gamla handlingar
skrifvet Ythre, Yder och Yderoe,
förpantades jemte Tjust och Kind, allt uuder
Stegeholm, år 1385 till den ryktbare
Bo Jonsson Grip för till kon. Albrecht
försträckta penningar. Under de år
drotsets arfvingar ionehade häradet, styrdes
det af riddar Vikke eller Ficke, som
benämndes capitaneus Ydriæ ( =
ståthållarevärdighet). Iunehades i slutet af
1400-talet, då Norra Wedbo, Wista och
Tveta voro lagda dertill, af riksrådet
Erik Gyllenstjerna, ihjelslagen 1502 af
Vestgötabönder, för det hau öfvergifvit
Elfsborg. Ar 1527 den 1 Sept. gaf
kon. Gustaf I Ydre med ali kungl, ränta
och rättighet i förläning till Måns
Johansson af ätten Natt och Dag, som d.
6 Okt. 1536 äfven erhöll biskopssakerna
i Kind, Ydre och Walkebo, hvilka dock,
redan under hans lifstid, gåfvos till hans
svåger, Axel Eriksson Bjelke, lagman i
Småland 1554; efter hans död 1559
indrogs förläningen, som utom Ydre
utgjordes af Södra Wedbo, större delen af
Bankekiuds härad och Askeby klosters
landtboer, med 1561 års ränta.
Häradet, som änuu vid Gustaf I:s död
räknades till Småland, tillföll, enligt nämnda
konungs testamente, med detta landskap
jemte Östergötland, Dal m. m., hertig
Magnus, efter hvars död 1595 det
återgick till kronan för en tidrymd af 11
år och åtföljde derefter alltid
Östergötland, ehuru det länge sedermera i alla
offentliga handlingar antecknades under
Småland. Sedan hertig Johan afsagt sig
arfsrätten till riket, erhöll han år 1606
Östergötland med Ydre jemte Dal m. m.
till furstendöme. Af kon. Gustaf II Adolf
anslogs Ydre jemte andra härader i Öster- i
götland och Småland i morgongåfva till 1
lifgeding ät hans gemål. Sedermera har
detta härad, jemte länet, hvartill det
lyder, icke varit skildt från kronans
omedelbara förvaltning. De titlar af hertigar
till Östergötland, som intill närvarande
tid blifvit utdelade, hafva varit blott till
namnet. — Under medeltiden synes Ydre
haft egen häradshöfding, och säkert är,
att det från 1560 utgjorde särskild
domsaga, tills kon. Gustaf II Adolf i bref
af år 1629 förenade det med »Balbygd,
Aska, Norra MtSre, Sollentuna, Memmingz
och Daals härader». [1] Stundom omfattade
domsagan 4, någongång 3 eller blott 2
härader, intill 1680, då Wifolka, Kinda,
Ydre och Walkebo tillsammans utgjorde
en domsaga, och förblef förhållandet så
ända till 1778, då Wifolka och Walkebo
afsöndrades. Folkmängden i domsagan
uppgick 1865 till 30,700 personer. —
Vid början af 1600-talet var tingshuset
beläget i egoskilnaden mellan Sunds
kyrkoutjord och frälse-hemmauet Äng,
flyttades 1745 till sitt nuvarande ställe och
har sedermera undergått flerfaldiga
reparationer; bredvid tingshuset har alltid
häradets fängelse befunnits; först 1845
antogs särskild fångvaktare. Vid Sund
är äfven gästgifvaregård och sedan 1863
postinrättning. Utom dessa byggnader
underhåller häradet magasin och stall
vid Kisa. Till afrättsplats har öfversta
och jemna planen af en sandås norr om
vägen från Sunds kyrka till Spånga bro
blifvit under sednaste århundrade
begagnad. Första gången häradssigillet
omtalas, är uti en attest af d. 24 April
1568, om qvarnströmmen vid Forssnäs;
det bar ett kors med 4 stycken sexuddiga
stjernor, en i hvardera vinkeln, och
omskrift: Sigillum Ydrianorum, men
befinnes redan 1578 vara förändradt,
föreställande 2:ne sjöar, med omskrift: Ydres
Herede signet; detta användes 170 till
180 år. Det nu brukliga är stucket både
i stål och marmor 1752, innehållande
ett landskap, som föreställer dåvarande
Sunds kyrka med sin ringmur och
klockstapel, tingshusets på den tiden egande
utseende, den ryktbara stora eken
der-invid, bron mellan båda Sunds-sjöarna,
galgbacken der bakom på Grafby och Sunds
egor. Länsmanssigillet, utan årtal,
föreställer 3 strömmar, inneslutna af en
blomsterkrans. Signetet för fögderiet (det l:sta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
