Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ymningshyttan - Ymseborg - Ymsen - Ymsingsborg - Ymsjöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skatte, hvilkas hela areal i skog och
inegor utgör omkring 4,000 tld; här
finnas äfven 2:ne stampverk. — Vid hyttan
har fordom varit ett bomb- och
styck-gjuteri, tillhörigt brukspatronerna v.
Wallendorff, hvilket sedermera öfvergått först
till brukspatronen Abr. Christiernsson,
derefter till kammarherren Steuck och
sedan till brukspatron N. M. Lindh,
hvilken försålde det år 1834 med
underlydande hemman till brukspatronen
P. Hinnerson på Garphytte bruk; men
enligt kongl, bergskollegii resolution af
den 10 April 1822 ega kringliggande
bergsmän inom Tysslinge socken
skyldighet och rättighet att här emot lega idka
blåsning gemensamt med hytteegaren.
Ymseborg, Ymsingsborg. På en udde i
sjön Ymsen, i Bäcks socken af Skaraborgs
län, — udden kallades fordom Borgudd,
sedan förvridet till Berrud, — träffas vid
frälse-hemmanet Långåker qvarlefvor efter
murar om 4 alnars tjocklek, efter en i
klippan sprängd brunn på högsta höjden
inuti ruinen, alltid full med vatten,
oaktadt den ligger 100 fot öfver sjön, samt
efter grafvar och vallar, — nu mer det
enda, som återstår efter den fordna
Folkungaborgen Ymseborg-. Ännu vet sägnen
att tala om hemliga, underjordiska
gängar, källrar och fängelsehvalf, och i
jorden omkring det fordna fästet har man
vid gräfning funnit guldkedjor och
ringar. Borgen anses hafva efter slaget vid
Alvastra år 1229 blifvit uppförd af Knut
Johansson Långe; men dess byggnad
synes förskrifva sig från en långt äldre tid,
och egdes den 1280 af Johan Philipson och
hans bror Birger Philipson Folkunge.
Till Ymseborg fördes, efter det
Folkungarne på Gälaqvist undanröjt den
förhatade Ingemar Dansk, år 1298 grefve
Gerhard af Holstein, konung Magnus
Ladulås’ svärfader. Som bekant, måste
konung Magnus först taga sin tillflykt
till förställning, och lyckades han
derigenom insöfva Folkungarne i säkerhet,
så att de utan misstroende antogo hans
bjuduing till Gälaqvist, der de fängslades
och affördes till Stockholm samt
hals-höggos. Ymseborg tillföll då kronan;
men konuugen återgaf borgen åt deras
barn. Den har sedan småningom
förfallit, och af stenen har Bäcks kyrka
blifvit uppbyggd.
Ymsen, insjö i Skaraborgs län, Wadsbo
härad och inom Tråstena, Utby och Bäcks
socknars område, 1’/o mil s- från
Mariestad, mellan Wenern och Wiken,
vester om Göta kanal, med 241 fots höjd
öfver hafvet; har vackra, fordom med ek
bevuxna stränder och ett lönande fiske.
Ymsingsborg, fordom ett slott i
Sköfde socken; se Lindskogs beskrifning af
Skara stift V, 26 sid.
Ymsjöholm (allmännast), Bäck (i
mantals- och tax.-längden), Ymseholm (efter
Djurberg och Tuneld, hos sednare äfven
hnsjöholm). Ett frälse-säteri uti
Skaraborgs län, Wadsbo härad och Bäcks
socken, 1V2 från Mariestad, 3/4 mil
från kanalen eller Hajstorp och ’/., mil
från Töreboda station på Statens Vestra
stambana, består af 3 mtl, och de
underlydande hemmanen af 5’/2 mtl frälse
(enligt egarens uppgift 1857),
upptagande en egorymd af C:a 3,000 tid, med
ett årligt utsäde af 35 t:r hvete, 25
t|råg samt 150 t:r vårsäd utom rotfrukter.
Hufvudbyggnaden, två våningar hög, och
flyglar af sten, lia särdeles vackert läge
vid sjön Ymsens östra strand och
omgifvas af en större trädgård med park,
som sträcker sig ut i sjön, der utmärkt
godt fiske erbjudes. Under en af
sednaste årens svåra stormar kullblåste vid
denna egendom icke mindre än 3,000
träd, eller en hel skogstrakt. — Gården
är bildad af fordna Bäcks by, 3 mtl
skatte, hvilka såsom graverade militiæ
donerades år 1637 åt kongl, rådet Carl
Bonde och bebyggdes af honom till
sätesgård omkring år 1648[1] med
närvarande namnet till åminnelse af
Säckestads fordna namn Imsaholm; tillhörde
derefter presidenten Christer Bonde, död
1659; befinnes sedermera vara
reducerad, men utbyttes tillika med en mängd
! andra hemman i slutet af 1600-talet från
kronan af Christer Bondes enka, Elsa
Cruus; har sedermera tillhört
generalmajor, friherre Göran G. Bosenhane och
synes med hans döttrar kommit till
adliga ätterna Palbitzky och Hjerta; egdes
i början af 1800-talet af löjtn., friherre
Gustaf Gabriel Anrep, derpå af -löjtn.,
friherre Carl F. Cronstedt, med hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
