Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ystad - Ystad - Ysunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alnar lång, 32 alnar bred, med dubbla
alléer.
Ystad, som i720 hade 802
mantals-skrifna invånare och 1805 beboddes af
2,648, år 1830 af 3,972 och 1850 af
4,728 personer, har nu 5,965 invånare,
deraf 58 handlande och 153 fabrikanter
och handtverkare. Stadens 551 hus och
tomter utom allmänna byggnader
uppskattades 1864 till 2,728,800 rdr,
jordbruksfastigheten, 1,639 tid = 16 mtl
(Rudbeck), 1,798 (Ljunggren), 1,943 tid,
deraf 102 stadsplan (stat. byrån) är tax.
till 624,500 rdr; statsbidragen uppgå till
75,000 rdr; kostnad för stadens styrelse
15,000 rdr; bevillningen 23,000" rdr;
tulluppbörden till 142,515 rdr rmt. Ar
1864 egde staden 4 segelfartyg om
tillsammans 234 läster och står i
ångbåts-kommunikation med Stockholm,
Köpenhamn, Lübeck. Stralsund och Rönne på
Bornholm.
Utom elementarläroverk och treklassig
folkskola samt 2 småskolor, har staden
slöjdskola för flickor, deri undervisningen
bestrides af 2 exam. 1 oexam. lärare, 2
lärarinnor; dessutom finnas 18 enskilda
skolor och söndagsskola. Här är Skånes
enskilda bar.k, sparbank sedan 1827 m. m.
Bland fabriker märkas tvål-, såp- och
ljusfabrik, cichoriefabrik, gjerngjuteri,
tobaksfabrik, ångqvarn, vagnfabrik,
färgerier, bryggerier m. fl. Hufvudsakligaste
handeln idkas med spannmål, dessutom
exporteras trävaror, jern och andra metaller.
Vid industri-expositionen 1866 märktes
härifrån tvåler och utmärkta prof pä
qvarnprodukter, isynnerhet af gryn, och
pä vinättika. — Den genom sina
resebeskrifningar (hvaribland särskildt må
nämnas »Resa i Colombia åren 1825—
26») allmänt omtyckte Carl A. Gosselman
var född i Ystad år 1800 och son till en
härstädes boende skeppsredare. Här
föddes 1756 äfven Sveriges på sin tid störste
sångare, utmärkt genom röstens både
renhet och omfång, Christoffer Christian
Karsten, † 1827.
Ystad, egendom i Östra Stenby
socken af Linköpings län.
Ysunda och Börgöl (Börjöl i
mtls-uppgiften), bruks- och landtegendomar
uti Risinge socken och Finspongaläns
härad af Östergötlands län, omkring l3./4
mil från Norrköping, bestå af Börgöls
stångjernsverk, enbladig såg och qvarn,
Ysunda manufakturverk, xio fr. Bör gol
och Vo fr. Ysunda med 5/ltt fi"., % mtl
skatte under eget bruk samt l3 s frälse
med särskilda brukare, skogslotten JYi 6 i
Skirs och lotterna JYi 1, 2, 9, 10, 17,
18, 19, 20 i Ysunda f. d. allmänning,
allt inom socknen, }; mtl frälse raed
mjölqvarn för 3 par stenar och
grynverk uti Regna socken samt lotterna
JYi 6, 11, 12 på Gults fordna
bergsall-männing uti Hällestads socken,
alltsammans med ett tax.värde af c:a 100,000
I rdr rmt; godsets folkmängd: 132. —
Börgöls stångjernsbruk ofvanföre
Orm-lången, raed 2 härdar och 2 hamrar,
oinskränkt smidesrätt, erhöll privilegier
den 26 Mars 1684, konfirmerade deu 9
December 1690, med smidestillökniug
den 2 December 1742; till Börgöl hör
lastageplats, bestående af lotten JYi 8 i
Skirs allmänning och 3 kappl. af
Lo-torps frälse-heminan; — Ysunda
manufakturverk, vid Ormlångens utlopp, med
5 spikhamrar och oinskränkt smide, som
för åren 1861—63 uppgifves i medeltal
till 1,259 centner spik, är uppfördt år
1640, har privilegier af den 7 Oktober
1666, konfirmerade den 9 Dec. 1690
i samt med tillökning i smidet af den 2
Dec. 1742. Ysunda gård jemte
tillhörande hemman synas hafva på 1600-talet
innehafts af Steen Ivarssou, sedermera
af Hans Schmidt och hans hustru Brita
Dissman 1687, då Ysunda hammare
iu-nehades af länsman Gudmund Larsson;
år 1700 fingo båda gårdarne en egare
uti major Gabriel Gyllenståhl, men hade
särskilda egare redan 1725, då hälften
af Börgöls gård och bruk egdes af Louis
de Geer och Ysunda gärd egdes af
Gudmund Larssons arfvingar. På 1750 talet
egdes Ysunda till 3/4:delar af
justitiæ-borgmästaren Claës Petri Jancke och till
\4:del af assessor C. Wadström; har
sedermera tillhört öfversteu friherre E. G.
Adelsvärd och dess fru Eva Fersen; från
1788, genom köp, kammarherre J. J.
i de Geer på Finspong och samma är
likaledes sekreter Joh. Pamp, ar 1825
hans son, häradshöfding J. J. Pamp.
Under denna tid egdes Börgöls gods af
enkefru Christina Tisell född Wester på
1750-talet, af brukspatron Per Agrell år
1759, af bergsrådet Jean Lefebvre, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
