Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åboholm - Åboklint - Åbonäs - Åbordsön - Åboö - Åbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stock, med en medeltillverkniug åren
1859—61 af 383 centner spik;
landt-egendomen utgöres af Åboholm, 1 mtl
skatte, med 3’ ’ mtl skatte underlydande
samt qvarn och såg (det hela tax. till
83,000 rdr); folkmängd 180. Till år
1863 har här äfven funnits
stàngjerns-bruk, anlagdt 1763, och som efter år
1841 blifvit tillökt med en ny
stäng-jernshärd, bestod af 2 hamrar med 2
härdar och 1,000 skft årl smide
(me-deltillverkuingen 1859—1S61 uppgick
till 3,177 ctr). Tackjernet erhölls från
egen masugn, som blifvit liitflyttad 1710
af justitiæ-kansleren Fehman för Aspa
och Ahlgrena hamrar, tills Aboholms bruk
blifvit anlagdt; deu var först uppförd i
slutet på 1600-talet af bruksförvaltaren
Antony von Boije vid Aho frälse-hemman
i Askersunds socken af Nerike. Malmen
erhölls till en början från Åminne,
Nybytta och Garpe grufvor i Hammars
socken, derpå från Distorps frälse-grufvor
i Snaflunda socken; men redan i början
af 1800-talet befinnas
tackjernstillverkningen och grufverörelsen upphörda.
Eftersom Aboholm haft samma egare som
de 1’ ., mil härifrån belägna Aspa och
Ahlgrena bruk, hänvisas till deras art.
Åboklint, berg af ansenlig höjd i
Småland, Högsby socken af Handbörds
härad och Kalmar län.
Åbonäs eller Gåpenäs, ett
frälsesäteri af 1 mtl i Säbv socken, Norra
Wedbo härad af Jönköpings län, är väl
bebygdt och har vackert läge vid norra
ändan af Säbysjön, 4 mil n. v. från
staden Ekesjö; egorna äro af god
beskaffenhet. Till Gåpenäs (Kåpenäs i Adelns
Ättartaflor) skref sig Matts Andersson
Lilljetopp år 1614; bland öfriga egare
kuuna blott uppgifvas löjtn. C. E.
Rosenborg 1828, och löjtn. Åberg (1863),
som derunder brukade 3Vj2 mtl;
taxeringsvärdet samma år var 87,500 rdr.
Åbordsön eller Åbol, ö midt i
Ån-germanelfven, ett stycke nedanom
färjstället, 2’/o mil norr om Hernösand, är
’/2 mil lång, V4 mil bred; har eu viss
märkvärdighet derigenom, att, ehuru
vattnet, som kringflyter och stundom
öfver-sköljer ön, är kommet ända från
lappska fjellama, man likväl får se här, under
nära 63 breddgraden, en betydlig skog
af körsbärsträd (Prunus cerasus), som
årligen bioramar och bär frukt. Ön, som
hör till Högsjö socken i Södra
Ångermanland och Wester-Norrlands län, innehåller
en by om 1V04 mantal med 1,016 tids
egorymd och är bebodd af 11 hushåll;
här är ett litet skeppsvarf och godt
laxfiske.
Åboö, ett frälse-säteri af ett mantal
uti Ripsa socken af Rönö härad och
Nyköpings län, vackert beläget vid Äbv
och Ekeby sjöar, ej långt söder om
Båfven, 31/., mil från Nyköping, l’/4 mil
från Stjernhofs jernvägsstation, 3/8 mil
från kyrkan, utgör med i sambruk
va-raude 1 mtl frälse Elgesta och underl.
1% mtl frälse ett gods. Åboö nämnes
sora herresäte 1560, då det tillhörde en
Lars Knutsson; egdes under följande
århundradet af slägterna Natt och Dag,
Bjelkenstjerna, Kurck, Bonde och Posse,
hvilken sistnämnda slägt innehade
gården under ett helt århundrade. Från
början af 1800-talet och ännu 1857
egdes den af slägten Thorsson; är 1865
var handl. P. E. Lindahl egare.
Säteriet är taxeradt till 30,000 rdr och
in-delt till extra soldatroten JYS 308 för 1
mtl; å egorna finnas mjölqvarn om 3
par stenar, grynverk, finbladig sag med
2 enkla ramar och benstamp, allt för
ångkraft. Utsädet 1857 beräknades till
30 à 36 tunnor i god jordmån; skogen
är vidsträckt raed ymnig tillgång på
löfträd; i flera sjöar finnes gifvande
fiskvatten; hela godset är tax. till 104,600
rdr och har en folkmängd af cirka 105
personer.
Åbro, landtegendom uti Ugglebo
socken af Gestrikland och Gefleborgs län,
vid pass 5 mil från Gefle, lyder under
Brattfors bruk, derifrån den skiljes af
Hammarsjön; här har under sednare åren
med icke obetydlig kostnad företagits
utdikning och uppodling af en större
mosse, Slottsmuren eller Ny Wij,
hvilken odlingslingslägenhet med dithörande
ängsmark innefattar närmare 300 tid.
Åbro mjölqvarn (tax. till 1,000 rdr)
lyder under Wij bruk. Härvarande
gruf-brott började arbetas 1675, och hafva
sedan flera gånger blifvit nedlagda och
åter upptagna, men slutligen till följd
af den fattiga malmen alldeles
öfvergifna; i stället för härvarande masugn,
der i medeltal åren 1859—61 tillverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
