Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkers styckebruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning, men såldes redan år 1640 jemte
Skeppsta bruk och Krampa till Hans v.
Föhrden och Henrik Lohe för 4,325
daler silfvermynt. Ar 1654 erhöll det
privilegium på styckgjutning. Efter Lohe
ärfdes bruket af hans måg, revisionssekr.
J. Wattrang (af honom finnes en
beskrifning på latin öfver Lappland), hvars
arfviugar innehade det till 1752, då det
såldes till borgmästaren Kjerrman. Hans
måg, general Duvall, sålde det åter till
koromersrådet J. D. Wallendorff. I denne
förmögne och verksamme mans hand
undergick Aker en ny skapelse.
Egendomen utvidgades genom inköp af
nästan alla skogshemman, som då kunde
åtkommas. Här uppfördes masugn af
huggen steu med 2:ne pipor, flera nya
verkstäder inrättades, corps de logis
reparerades och förbättrades, en mängd
vackra hus, både af en och två våningar
uppbyggdes, den vidsträckta och
smakfulla parken raed trädgårdarne anlades.
Också bragtes egendomeu till ganska
betydlig afkastning. Alla dessa
inrättningar bevisa den bortgångnes omtanka
och verksamhet, men hvad sora gifver
deråt ett ännu högre värde, är den
ordning med hvilken arbetet bedrefs, den
redbarhet, hvarmed förtjensteu ersattes
och äfven belöntes, det understöd, som
lemnades de ålderstegna, som der offrat
sin ungdomskraft. I hvilken koja man
frågar något om honom och hans
förhållande, ljuder ett okonstladt beröm om
hans välgörenhet och rättskaffenhet. I
parken är rest åt honom 1798 en
minnesvård, der man läser följande skrift:
»På denna kulle, den kommersrådet J. D.
Wahrendorff, efter vandrandet kring
nyttiga och förskönade fält, sjelf utvalt till
hviloställe, uppreste en öm maka och
tillgifna barn i hans frånvaro detta tempel
åt en huld man och far, på det hans
vördade ålderdom, omgifven af
vänskapen och behagen, skulle i denna skugga
ined mera beqvämlighet öfverse smakens
och välgörandets fullkomnade arbete.»
Denne Wahrendorff kom från
Mecklenburg till Stockholm på 1700-talet som
en fattig yngling och förvärfvade genom
sin flit en ganska betydlig förmögenhet,
så att han vid sin död 1803 lemnade
till sin son, bergsrådet A. v.
Wahrendorff, Åkers styckebruk med Länna och
Skeppsta jernbruk i Södermanland, Aspa
bruk i Nerike, Siljansfors i Dalarne,
förutom en mängd större och mindre
säterier, dem ban 1774 fick för sig och
afkomlingar rätt att besitta. Hans
sonson, hofmarskalken m. m. M. v.
Wahrendorff, gjorde likasom de föregående egarne
af samma namn ganska mycket för
egendomens utvidgning, förbättring och
försköning, hvaribland den mekaniska
verkstaden, såsom vigtig, särskildt förtjenar
nämnas. Han testamenterade styckebruket
med alla underlydande gårdar till
majoren, öfverintendenten M. L. Berg och
kongl. sekr. A. v. Stockenström, som för
närvarande äro egare af detsamma. Här
torde vara platsen att nämna något om
en man, som inom vårt lands
ångfartygshistoria förvärfvat sig ett välförtjent namn,
Samuel Owen, härstammande från
England. Vid 10 års ålder fick han tjenst
som vallgosse på en herregård och fortsatte
ined denna sysselsättning i 7 år, då han
erhöll befattning att köra en bäst, sora
drog båtar raed landtmanuavaror på de
små kanalerna. Sedermera begaf han sig
i lära hos en snickare, arbetade sig upp
till modellsnickare, men flyttade 1804
till Sverige, hvarest han 1809 erhöll
privilegium att för egen räkning drifva
jerngjuteri och maskinverkstad på
Kungsholmen i Stockholm. Sedan ban här
i 33 år drifvit sitt faktori och tillverkat
för flera millioner rdrs värde, råkade
ban på obestånd, dels i följd af
misslyckade försök och dels i följd af
Motala verkstads stigande rykte, då ban
med sin ringa underbyggnad och
oaktadt sitt snille och sin ihärdighet ej
kunde hålla jemna steg med sin
medtäflare. Under sådana omständigheter
tog han anställning vid Äkers styckebruk
1847 såsom verkmästare och fortfor raed
denna befattning till 1851, då sjuklighet
afbröt hans verksamhet. Han dog 1854
i Stockholm.
Åkers styckebruk (tax. till 150,000
rdr rmt) är icke blott en ansenlig
industriel anläggning, det är äfven en af
de största jordegendomar i vårt land,
upptagande vid pass 82 mantal, hvaraf
13 3/4 säteri, l 1/4 rå och rör, 23 frälse
och 45 skatte, 186 torp, 20 ängar, 2
hagar, 6 mjölqvarnar, 6 sågar, samt. Åkers
| pappersbruk, uppfördt pä Berga egor år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
