Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålleberg - Ållestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ålleberg, Olleberg, ett af de
märkvärdiga Vestgötabergen (se detta ord),
på vestgötaslätten mellan Tidans och
Lidans vattendrag, inom Siöta socken,
sträckande sig utöfver gränsen mot
Karleby och Luttra socknar, alla af
War-tofta härad och Skaraborgs län. 1 ^ mil
sydost från Falköping. Berget, en
utgrening af Billingen, har, i likhet med
detta, i understa lagret sandsten, derofvan
alunskiffer med örsten, sedan flolägrig
kalksten; derefter mergel, skiffer och
öfverst trapp; höjdeti öfver foten nedom
Leaby är 447,5 pariserfot. På norra
sidan vid den s. k. Allebergs ände är en
. rad af småkullar, som synas genom
någon naturens våldsamhet vara lösrifna
derifrån. Imellan dessa och berget är
eu djup dal. Kullarne innehålla flera
slags skiffer, isynnerhet alunskiffer,
uppfylld med en art kalksten, förstenade
snäckor m. m. Vid norra ändan är en
ås, kallad Grannberget, der — säges det
— skola fordom grannarne haft en
samlingsplats. Olleberg har varit ansedt för
Falbygdens prydnad, och skall fått namn
af dess fordna ollonbärande ekskog; ännu
pa 1600-talet var den lilla, är 1812
uthuggna kronoparken, beväxt med skog.
Berget är äfven namnkunnigt i våra ,
häfder af det fältslag, som stod mellan
kouung Albrecht och drottning Margareta
på de söderut härifrån belägna
Nyckel-ängarne (se detta ord). Eu sägen om
trollet och de 12 riddarne tinnes intagen ’
bland svenska folkvisor, Il del., sid. 28; :
om en annan sägen, fästad vid detta i
berg, och fynd gjorda här, se art.
Sun-nerål, Slöta och Karleby. [1]
Ållestad, rättare Ollestad (säsom det
ock skrifves i jordeböckerna), kungsgård
uti Hofs socken af Gäseneds härad och
Elfsborgs län, l/4 mil söder från kyrkan,
som ligger 3:; 4 mil norr om Borås,
består af 2 mtl krono-säteri.
Mangårdsbyggnaden har vackert låge vid
Säm-sjön. utmed landsvägen frän Göteborg
till Jönköping, 5 8 mil frän Ljungs
station vid Borås-banan. Ållestad skall,
efter Tuneld, först, innehafts af en baron
J. Skenck, sedan af slägten Brahe, och
blifvit bebygdt till säteri af riksdrotset
Per Brahe, hvilken byggnad är den
nuvarande i omändrad! skick. Är 1696
afträddes det till kronan af grefve Gustaf
Kurcks arfvingar; upplåts 1740 ät en
lifmedikus Blackwell från England, för
att der anställa ekonomiska rön, hvilka
dock vid archiater Linnés besök här
sommaren 1746 icke särdeles lyckades.
Af närande Blackwell utgafs »Försök till
landtbrukets förbättring i Sverige»; ban
afrättades 1747 (hvarom se Biogr. Lex.
ny följd, 11 band., sid. 149). Enligt
kongl, föreningsbrefvet af år 1756 har
Ollestad sedan, under perpetuelt arrende,
innehafts af öfverjägm. Anders
Gyllen-svärds arfvingar. Gården förlänades
öfver-jägmästareu för den del ban tagit uti
upptäckandet af 1756 års revolution till
konungamaktens utvidgaude. Vid 1770
ars riksdag var dock fråga om slägten
skulle få behålla kungsgården; härom
läses i landshöfd. Tilas dagbok (Handl.
rör. Skand. hist., XII del., sid. 386—391):
»Att den 1 Jan. föredrogs kammar-oeeononiie
och kommers-deputationcn om lindring i sista
riks-dagsförfattuingarne, angående de förr arrenderade
eller till skatte försålda kungsgårdar och
kronolägenheter, dervid följde ett särskildt votnra af
Paul Joachim de Frese, angående Ollestad, bodi
öfverjägm. Gyllensvärd innehade. I)et talades
ifrigt både för och emot bifall att Gyllensvärd
skulle få orubbad dervid förblifva. Det
berättades att Mösspartiet kapitulerat ined Gyllensvärd
att bibehålla honom dervid med vilkor, att G —d
skulle ånyo väcka vederlagssaken emot
presteståndet, som åstadkommit vid sista riksdagen så
mycket ondt. Mösspartiet ville sedermera göra
saken behaglig, med att anslå den inkomsten
till penninge-löntagarens hjelp. Den 17 Jau.
väcktes ånyo den förtretliga frågan om
vederlagssaken, som åstadkommit så mycken oreda,
skiljaktighet och skriftvexling alltsedan sista
riksdagen, då öfverjägm. Gyllensvärd allraförst väckte
den och nyttjades då af Hattpartiet bland adeln
såsom en buse mot presteståndet, der Mösspartiet
då regerade och contradicerades då af Mösspartiet
i allmänhet med mycken häftighet. Nu hade
bladet vändt sig, så att Mösspartiet ville på
samma sätt nyttja saken emot nuvarande
prestestånd såsom en buse, efter Hattpartiet på 10 à
12 röster när, nu dominerar derstädes. Dr- som
förra riksdagen så häftigt drefvo på saken ville
nu gerna förqväfva den. Nu förebar Gyllensvärd,
att han ej fått Ollestad med den agrenient han
begärt. Vid omröstning om saken borde nedläggas
eller undersökas, hur den, som vid sista riksdagen
blifvit afgjord kunnat föredragas i
expeditions-deputationen, segrade vederlagssakens nedläggande
med 57 rösters pluralitet. Nu fanns att denna
sak var Mösspartiets stora cheval de bataille,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
