Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålö - Åminne - Åminne - Åminnefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit; klädesfabriken började anläggas år
1847.
Åminne, jernverk uti Kärda socken
af Östbo härad och Jönköpings län, 1 V2
mil från Wernamo, nära Åreveds
gästgifvaregård, består af masugn med
gjuteri (tax. till 20,000 rdr), stångjeriisbruk
af 1 hammare, 1 härd ((ax. till 2,400 rdr),
manufakturverk af 1 knipp- och 1
spikhammare (tax. till 3,600 rdr rmt). Åminne
är beläget i en naturskön trakt, omgifvet
af ek- och bokskogar samt talrika sjöar,
så att det anses för en af de vackraste
bruksanläggningar i riket. Hela trakten
utgör en naturlig park af nära V2 m’ls
längd, med den vackraste löfskog på en
ganska kuperad mark. Masugnen är
anlagd 1824 af lagman Dankwardt för att
tillgodogöra sjömaliuen från Bolmen,
Wid-östern m. H sjöar och myrmalmsfält, på
det gamla säteriet Beestorps egor, förut
hörande till Forsheda socken, men sedan
1827 förlagdt under namnet Åminne i
kyrkligt hänseende och sedan år 1864
äfven i civilt till Kärda socken. På
midten af det skarpt sluttande
vattenfall, som vattendraget från den lilla
Bes-torpssjön gör vid södra ändan af
Käl-lundasjön utför ett 40 fot högt berg,
uppfördes masugnens blåsverk, för
hvilket en större bassin insprängdes i
gneis-berget. Härigenom vanns den fördel, att,
sedan vattnet drifvit blåsverket, tjenar
dess störtning utföre det öfriga af fallet
att drifva eu dit flyttad qvarn, samt
blåsverk och hammare i en derbredvid
på 1830-talet för tillgodogörandet af det
skrotjern, som föll vid ett vid masugnen
anlagdt jerngjuteri, uppförd
stångjerns-smedja med 2 härdar, hvaraf den ena
nedlagd sedan 1854 på 15 år. Uti
Bestorps-sjön, för hvilken en hålldamm, klädd med
tackjernsplåtar, lades, bekoms ett
förträffligt vattenförvaringsrum och genom
kostbara vattenledningar har tillräckligt vatten
för verkens drift erhållits. Widösterns
malm håller ända till 50 à 60 % jern;
också får man det yppersta gjutjern från
detta bruk, som förser större delen af
vestra Småland, en god del af Halland
och Skåne med hela deras behof af
gjutgods och maskiner. Tillverkningen,
oinskränkt sedan 1858, har i medeltal åren
1861—63 uppgått till 7,563 ctr
tackjern, 655 ctr gjutgods, 7 ctr spik, 28
ctr redskap, 27 ctr diverse; stämpeln är
ett A-E. — Det gamla säteriet
Beestorp har tillhört familjen Hand, hvars
vapen ännu finnes måladt på
fönsterrutorna i manbyggnaden, som blifvit
nedflyttad till jernbruket; det egdes derefter af
slägten Hjulhammar, utbyttes till frälse
af Nils Reuterhjelm, försåldes från denna
slägt 1780 till riksrådinnan Ebba Chr.
Ruuth, som förenade det med Kiillunda
fideikommiss (se den art.) och fastade
dervid »Sjöbladska stipendiet» (lion var
född Sjöblad), hvars ränta, 10 rdr bco,
tilldelas en studerande i Lund af Wexiö
stift. Bruks- och landtegendomen var
1865 taxerad till 136,000 rdr; brukets
bevillningsafgift för inkomst 188 rdr;
godsets folkmängd c:a 300.
Åminne, mönsterfarm och
rättare-skola samt poststation (under Bodens
postexpedition) i Öfver-Luleå, socken af
Norrbottens län; se art. Öfver-Luleå,
under gårdar.
Åminnefors, stångjernsbruk och
bergsfrälsetorp i Lungsunds socken, Fernebo
härad och Carlstads län, 23/4 mil söder
från Filipstad. Det förra består af 2
hamrar och 2 härdar, det sednare af
5/64 mtl (= 5 Ul osmundsjern).
Rörande brukets första grundläggande
förmäler Fernow, »att befallningsmannen i
Wadsbo Jon Hansson Asp började
omkring 1639 uppföra ett s. k. snideverk
vid Åminneforssen, enligt r. r.
presidenten Carl Bondes tillstånd, och använde
derpå stor kostnad; men sedan stenkol
voro anskaffade, äfvensom 4 Fransmän, 2
för träredskapen och 2 för jernsmidet, de
der ock hunnit till slut med byggnaden,
kom bref från Thorshälla smidesverks
delegare, att de, vid 100 rdrs vite, hade
ensamma privilegier, hvarpå Asp måste
nedlägga allt sitt arbete.» Enligt
jordeböckerna bestod bruket till en början
af en hammare med 2 härdar och 925
skits smide, 1840 erhöll det en ny
stång-jernshammare, var 1865, jemte Bjurbäcks
stångjernsbruk och manufakturverk, tax.
till 30,000 rdr rmt, och hade
gemensamt med detta samt Storfors bruk i
medeltal under åren 1861—63 en
tillverkning af 36,352 ctr stångjern, 1,060
ctr stål, 515 ctr spik, 415 ctr
manufaktur, 103 ctr diverse; verken egas af
A. Cederström, Sv. Renström m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
