Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åse - Åsele lappmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkställas större odlingar, hvaremot mycken
flit användes på den redan befintliga
åkerjordens förbättring. Kalk-komposter,
benmjöl och guano begagnas i stor myckenhet
såsom gödningsämnen, äfven af allmogen.
Skogsvården är i allmänhet försummad, och
de få skogssträckor, som ännu äro qvar,
försvinna allt mer och mer. Nödiga
behofvet fylles dock ännu från Halle- och
Hunneberg. — Häradet utgör med Wiste,
Barne och Laske en domsaga, med
Kin-nefjerdings, Kållands, Wiste och Barne,
Leckö fögderi, samt med Wiste härad
ett tingslag, hvars tingställe är uti
Grästorp i Tängenäs socken. — Ase härad
gafs 1495 jemte Ångermanland af
erkebiskop Jakob i Uppsala,
riksföreståndaren Sten Sture och riksens råd i förläning
till ståthållaren på Wiborg, Knut Posse,
för hans tjenster, särdeles emot de omilda
ryssar, och skulle hans närmaste arfvingar
förblifva i besittning deraf i 30 år efter
hans död. Af fornminnen omnämnas i
Liljegrens runurkunder 11 runstenar; här
har ock funnits Tuns sätesgård, bebodd
i 15:de seklet af riddar Jöns Magnusson
och Jöns Laghe Posse; Stenkullen i Thuns
socken torde häraf vara ett minne. Bland
historiska minnen finnas antecknade
härvarande allmoges upproriska uppförande
emot en kon. Carl IX:s kommissarie,
öfverste Ulf Bonde, samt en hemsk tafla
af våra förfäders strider och betryck
under året 1676, hvilken i någon mån torde
bidraga att uppväcka vår tacksamhet för
fredens välsignelser och lära oss taga
vara på och rätt använda det goda vi
ega. Ur domböcker och gamla
handlingar inhemtas följande: »Ar 1676,
dagen efter midsommardagen, kom
ståthållaren i Norge, Gyldenlöw, med en
styrka danskar och norrmän öfver
Carls-graf vid Wenersborg, som den 27 Juli
brändes upp. Allmogen ur Ase och
Wiste härader var uppbudad att hålla
vakt vid elfven; en skara af 6,000
man, utan ammunition, beväpnad med
spikklubbor, och åtföljd af två
kompanier adelsfaneryttare kommo till Bursled,
men fingo der veta att fienden redan
var gången öfver elfven vid Rånnum,
hvadan de vände om hvar till sitt.
Adels-fanekompauierna retirerade ock, men
blefvo på slätterna vid Lanna i Ase härad
upphunna, slagna och förskingrade samt
förföljda ända till Råda. Fienden vände
sedan om, slog läger vid Nyebro, samt
brandskadade landet omkring, brände
der man ej ville eller kunde betala
brandskatt samt plundrade här och der.
Sålunda blef Torpa alldeles utplundradt.
Per på Slamrum i Bjärby, som var hemma
sjuk, medan öfriga folket flytt åt skogen,
vältades ur sängen, och sängkläder och
annat borttogs. Tengeneds prestgård
brändes med allt hvad der fanns, så att
ej ett enda hus qvarstod.» —
Märkligaste gårdar äro: Roberg och
Gunnarstorp, Sjöeryd, Frugård, Wenersnäs och
Såtenäs.
Åsebo eller Åseboholm, ett
frälsesäteri uti Högsby socken af Handbörds
härad och Kalmar län, af 2 mtl,
sammanlagdt med Lillböle, 1V2 mtl, tills.
3Vo mtl, lyder under Ruda egendom
och eges af kammarherre Harmens
arfvingar, som inom Högsby socken ega:
Holmén, V4 frälse, under Ruda, Berga,
1 säteri, 3/4 skatte och 1V4 frälse, med
underlydande Huseby, 5/8 skatte, lV2
frälse, Fogelfors stångjernsbruk och
manufakturverk, Hanåsa, 2 V8 skatte, l/3
frälse, med underlydande Melby, 1 skatte,
lV2 frälse, Frövi, ’/4 frälse, med
mjöl-qvarn om 6 par stenar, finbladig såg
om 2 ramar, tegelbruk, samt Hyltan,
% skatte-augm., Klobo, 1/8 skatte, Lexbo,
V4 frälse, Sjötorp, V8 skatte, ’/4 frälse,
Forsaryd, 1 frälse med grofbladig såg,
Fogelbo, % frälse, Gillberga, ’/4 frälse,
Grysås, 1/2 frälse, delar af Högsby, hvilka
alla brukas af bönder, c:a 12 ratl frälse
och Hornsö masugn inom Långemåla,
V4 frälse i Fliseryds, lV2 i Fagerhults
socknar, alltsammans tax. till 1,277,300
rdr rmt. — Asebo säteri har tillhört
medlemmar af slägten Stråle af Ekna,
deribland nämnas: löjtn. Magnus Stråle, död
här 1674, och sonen Anders, som fick
på sin lott Aseboholras säteri särat
Huseby, Rinkeby och Norr-Hagby ra. m.,
död på Asebo 1687; brorsonen Magnus
Johan, död likaledes här 1736; sonen
Daniel, som ärfde hälften i Asebo och
försålde denna familjegendom 1759.
Säteriet, sora före 1822 hört till Fliseryds
socken, var 1865 tax. till 84,000 rdr.
Åsele lappmark, fordom Ångermanna
lappmark, i södra delen af Westerbottens
län, belägen mellan 64° och 65° 27’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
