Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttingsberg - Åttingsåker - Åtvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1637 och ännu 1681, då stället kallas
gammal sätesgård; dernäst slägten
Dref-fensköld inpå medlet af 1700-talet,
hof-auditören T. Hoffstedt år 1767, kapten
Didron 1773, samt sedan 1801 och ännu
1845 slägten Rydingsvärd.
Åttingsåker, ett mantal frälse-säteri
uti Fergelanda socken af Walbo härad
och Elfsborgs län, vid pass 3’/.» mil från
Wenersborg, var 1865 skiftadt i 5
egolotter, pa 11 hushåll; å egorna är
handelslagenhet. Åttingsåker kallades i äldre
tider Ottenssager; tillhörde 1563 Nils
Persson på Ruda, 1577 fogden Göran
Torsstensson, äfven egare till
Attingsbergs säteri, år 1603 Jakob Bengtsson,
derpå dennes enka, 1637 Lars
Silfver-svärd, 1655—1681, då det kallades
gammal sätesgård, fru Karin Svenske, 1683
—1716 Jakob Dreffensköld; eges
åtminstone sedan 1840-talet af bönder.
Åtvid, Åtved (skrifves bådadera i
jordeböckerna), Atwida och Aatwidha på
1300- och 1400-talen, socken uti
Linköpings län och Bankekinds härad, med
en mindre del, hörande till Kinds härad,
är belägen 3 V-, mil s. o. från staden \
Linköping, 6V2 mil frun Norrköping; |
begränsas i norr af Wärna och Grebo,
i u. o. af Björsäter, i vester af
Wårdsnäs och Tjärstad, i s. v. af Kettilstad, i
i söder och öster af Dalhem och Gärd- :
serum af Kalmar län. Socknen, hvars
längd är 2V2 bredd l’/4 mil,
innefattar en af de större sockenvidderna
inom länet, uämligen 31,520 tid = 1,362
qvadratmil, deraf 0,i49 vatten (Forsell
uppgaf 33,534 tid, deraf 5,250 vatten)
och hvaraf till Kinds härad hör 0,225
qv.mil (enligt Tham) = 5,207 tid, 0,i27
qv.mil (efter Hahr) = 2,939 tid,
bestående af tre smala, ej med hvarandra
sammanhängande landstycken. Laudet,
med en medelhöjd af 350 fot, är
bergigt med smärre slätter, många
dalgångar, kullar, åsar, ängar, hagar och kärr,
samt ett storartadt vattendrag, å flera
olika sluttningar af den vid lånegränsen
utbredda landryggen. Blaud sjöar och
gölar, hvaraf man räknat 20 till 30 af
hvardera, m<r nämnas: Örn med tillopp
från Grufajön, F’oljar en och Axsjön, med
utlopp genom Djupgölen och Transjön,
hvilka upptaga Hög- och Dal-sjöarne, samt i
genom Transjön till Wien, Tolen,
Öjbosjön och Alen med utlopp till Kalmar
län. Bortom en mängd föga
sammanhängande bergkullar följer socknens
hufvuddal, med riktning från vester till öster
genom Getskinnssjön, Glan-, By-,
Håckla-och Fall-sjöarne, till Kalmar län; af dessa
sjöar kommer det vestligaste vattendraget
fråu Hårsfjärden och Nären, dernäst
ett mindre från Tran till Glan, och åter
ett större, två-grenigt, från Glypen och
Emten, Wirken och Arken, 7’olen och
Björnsjöarne, allt till Bysjön. Rådande
jordmån är svartmylla och sandmylla,
blandad med klappersten; åkervidden är
i allmänhet inskränkt, utom vid några
större gårdar; äng och betesmark äfven
inskränkta, mestadels magra,
skogsmarkerna vidsträckta, men skogen, bestående
af löf- och barrskog, medtagen å
sjelf-egaude bönders hemman, bättre bevarad
å Adelsnäs fideikommiss-egor. —
Folkmängden, som 1830 var 2,890, hade
1865 uppgått till 5,090. Hemmantalet
är 485/j0 mtl, deraf 26-/3 skatte, 4 krono,
16 frälse, taxerade 1865 till 1,027,600
rdr, hvartill komma Åtvidabergs
kopparverk och andra verk, åsatta ett värde af
211,450 rdr rmt. Af uppgifna
hemmantal höra 1% mtl till Kinds härad, till
hvilket äfvenledes föras, under Åtvids
socken, 1 mtl skatte och frälse pä 0,o3i
qvadratmil af Dalhems socken i Kalmar
län. Största delen af hemmantalet, 33 à35
mantal, lyder jemte kopparverket under
Adelsnäs fideikommiss-egendom, hvarå bo
c:a 1,700 af socknens folkmängd. —
Åkerbruket är mycket försummadt, sedan
kolning samt forsling af ved och virke
för kopparverket länge varit allmogens
hufvudsakliga sysselsättning och näring;
likväl har välståndet och folkmängdens
tillväxt varit i stigande i sammanhang
med bergsrörelsens återupptagande och
förbättring. I sednare tider bearbetade
grufvor äro Bessbo, Mormor och Malmvik,
Hägg- och Eriksgrufvorna. Rörande fordna
bergslagen hänvisas till nedanstående art.
Ehuru i sednaste tider uppodling af
ängar, kärr och mossar, med utdikning och
aftappning af sjöar, mep allmänt
blifvit företagen, är sädesproduktionen ännu
otillräcklig för egna beholvet, som måste
fyllas genom inköp från närmaste
slättbygder och Linköpings stads torg.
Hufvudsäden äro råg och potates; till ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
