Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åtvid - Åtvidabergs bergslag - Åtvidabergs kopparverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wrånghult 1 mtl. militiæ-boställen. —
Wrånghult 1 mtl skatte, eges af en
bandiande. — Bland bättre bondgårdar
må nämnas Falla 1/2 skatte, Kafvelsbo
1 4. Berg 2 mtl, Kulla l/A, Örstorp l/o>
Önhult 1, alla skatte. —Getskinnsbo l/o
skatte, ligger i Kinds härad, dit äfven i
jordeboken föres under denna socken
Dalhems sockendel: Fagerdal 1 mantal
skatte, och Örshult V2 frälse, båda med
såg. — Alsisrum och Kætalörjathorp
nämnas 1369n bland Bo Jonssons gårdar.—
Adress: Åtvidaberg, der postexpedition
och paket-postinrättning finnas.
Åtvidabergs bergslag, inom
Bankekinds, Kinds och Tjusts härader,
innefattade i förstn. häradet: Åtvids, War na,
Grebo och Björsätters socknar, i andra
häradet: Wårdsnäs, Kjettilstads och
Tjärstads socknar, samt Gärdserums socken
i tredje häradet. De många samt stora
och djupa grufvor med höga
gråbergsvarp samt den myckenhet hytteställen,
som vid alla strömmar i denna ort
träffas, vittna med sina slagghögar, att i
uråldriga tider i orten funnits en ganska
stor koppardrift. De privilegier, som
rikets konungar och föreståndare på
1400-och 1500-talen utfärdat, upplysa, att
denna bergslag varit i gång före
1400-talet; och det är äfven troligt att
rörelsen varit ganska stor före digerdöden år
1350, då de flesta grufvorna, i anseende
till brist på arbetare, blifvit ödelagda.
Om alla dessa grufvor varit bearbetade
endast efter digerdöden, så skulle
troligen något minne af den stora
bergslagsrörelsen bibehållits antingen i gamla
handlingar eller hos dera, hvilkas
förfäder bott i denna ort; men nu saknas
ali tillförlitlig upplysning ora dessa
grufvors upptagande och ödelemnande. Inom
vissa råmärken skall i bergslagen varit en
fristad. — Kon. Erik XIILs privilegium
är det första kända, som blifvit
utfärdadt för bergslagen; det synes deraf, att
innan det utfärdades, en bergslag varit
i Åtvidabergsorten, att den, antingen af
folkbrist eller andra anledningar behöft
nva innevånare, samt att dessa ansetts
lättast kunnat erhållas genom löften om
beskydd och lika rättigheter med Stora
Kopparberget, hvilket stadfästes af
riksföreståndaren Sten Sture d. y. 1513 och
kon. Gustaf I år 1527. Konungarne
Erik XIV och Johan III hafva äfven
utfärdat privilegier för denna bergslag; en
afskrift af privilegier af kon. Carl Knutsson
finnes äfven. År 1558 räknas
Atvidsbergh med Sleffringe ladugård såsom
kronans, men utan någon angifven egenskap
af bergverk. På 1600-talet synes
bergsrörelsen åter visat några tecken till lif:
kon. Gustaf II Adolf besökte då orten
och gjorde sig underrättad om grufvornas
tillstånd. Uti kongl, bergs-kollegii
resolutioner om rikets bergverk 1639, 1665
och 1666 omtalas, att i Åtvids socken
funnos grufvorna Glasgrufvan på 1/4
hemman å Härstorps egor, ödelagd för
lång tid tillbaka, Garpegrufvan eller
Garpan å Westantorps egor, öde 1610,
men af hertig Johan ånyo bearbetad,
och der rik malm funnits, Ar/vid
Larssons, upptagen 1628, en koppargrufva
på Släfringe egor, ödelagd 1639,
Närstads 2:ne gamla grufvor, Göthults,
ödelagd 1610—11, och Bersbo grufvor i
Wärna socken på Byesboyegor. Äfven
omtalas, att i såväl Åtvids som angränsande
socknar funnits silfver- och
koppargrufvor, hvilka alla voro fulla med stalp
och vatten, och om hvilka icke minsta
upplysning är funnen. I ett utlåtande af
kongl, bergskollegium 1779 uppgifves, att
Åtvidabergs bergslag är en bland de äldsta
i riket och att rörelsen derstädes i fordna
tider varit ganska betydlig (hvarpå som
bevis kan anföras, att i Åtvids socken
finnas 27 hytteställen, i Wärna 6, i
Grebo 1, i Björsätters 3, i Wårdsnäs 1,
i Wists 1 och i Tjettilstads socken 1),
till dess verket vid reformationen af dess
dåvararande egare, biskop Brask, blef
förstördt. Vid reduktionen indrogs en
mängd gårdar till kronan, såsom
hörande till Åtvidabergs bergslag, men några
bergverk omtalas icke. Vidare
hänvisas till:
Åtvidabergs kopparverk, uti
Linköpings län, Bankekinds härad och
Åtvids socken, 3 3/4 mil från Linköping,
mellan 58° 12’ 22,09" latitud och 2°
3’ 29,55" longitud (läget är utsatt för
Åtvidabergs värdshus), anlagdt å
Åtvidabergs, Åtveds och Långbrotts egor,
bestod 1855 af 3 hyttor, 4 sulu-ugnar (år
1865: 7 ugnar), 2 upprätts- eller
rå-kopparugnar, 8 rosthus, 1 garhärd, 1
kopparsmedja med flamugn, utom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
