Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ögglunda - Öhe - Öhna - Öhrbäck - Öhrträsk - Öja - Öja - Öja - Öja - Öja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200; till skolan hörde ett
planteringsland af 46,000 qvadratfots ytvidd. Midt
för Sandtorp, der vattnet, från Billingen
gjort sig rymlig väg, kallad Jättevägen,
uppfylld med mycken grof steu, finnas
uedanför berget 2:ne höga rakt
uppstående stenpelare med flera afsatser. På
flera ställen finnas djupa hålor, deribland
isyunerhet märkes Gröthålan vid Holängen
midtför Skarkeby; denna hålas kanter
bestå af hopvräkta stenar och jord högre än
jordytan. En brådstörtning kallad
Ätte-stupa finnes utför Billingsberget midt för
Öglunda by vid hemmanet Hallan; äfven
uppgifver Liljegren Kettil Bunskes
grafsten vara här till finnandes.
Bland gårdar må nämnas: Krogstorp,
som disponeras af öfverste-löjtn. vid Ska- !
raborgs regimente, — Bockaskede, ’/2
frälse, med skatte i Hindstorp; — i
byn Ögglnnda på 63/4 mtl skatte,
frälse, med 21 brukare, är 1 mtl pastors
tilldelningsstom, V2 mant.
komministersboställe sedan 1861, efter att från 1718
ha varit disponeradt under biskopssätet
Brundsbo i Asaka af biskopen i Skara;
skall dessförinnan varit, såsom nu,
kapellans-bost. — Hemmans-namn äro vidare:
Björnebacken, Bosstorp, Hulan, Kjerr,
Kårstorp, Nätersäter, Ana, Åbod. — Adr.: j
Sköfde.
Öhe, fordom en socken i Gäseneds
härad af Elfsborgs län, år 1350 troligen
en del af Molla (månne Odh?), men
redan före reformationen försvunnen.
Öhna, se Öna.
Öhrbäck, se Örbäck.
Öhrträsk, se Örträsk.
Öja, by och marknadsplats uti Smula
socken, Bedvägs härad och Elfsborgs län,
l3/4 mil från Falköping; byn innehåller
2 mtl, deraf 1 frälse, 5 brukare, 70
in-byggare; tax.värdet är 38,800 rdr.
Öja, by i Åsaka socken af Skaraborgs
län, med årlig marknad den 8 Juni och
18 Oktober sedan år 1772; är väl
genom sednare författningar indragen, men
ännu samlas allmogen der till handel
med kreatur och spannmål samt till
varubyten.
Öja, två och V4 mtl krono, uti Stora
Malms socken, Oppunda härad och
Nyköpings län, vid kyrkan, 43/4 mil från
Nyköping, utgör, med Strökärrstorp,
prestgård.
Öja, hemman uti Björlunda socken,
Daga härad och Nyköpirgs län, af 3/8
mtl skatte och V2 frälse, som lyda
under Ekhof; Öja är märklig af runstenen
JVs 917 i Liljegrens runurkunder, der
den uppgifves hafva följande inskrift:
£wainalti: auk: jSuattuutkr: auk: ,3st
(Kisl?) auk: (Sas: tbau: litu: raisa:
staiit: at: Hiaru: fatljur: sin: uütau:
]luitf): l)iaibt: ant: l)as: auk: 3üus:
motljir: —
Öja, Öya, med Hamra (Hamar),
konsistorielt pastorat af 2:a klassen, hörande
till Wisby stift, med 21V2 mtl, bebodda
af något öfver 1,200 personer. — Öja,
modersocken på Gotland uti Wisby läns
Södra fögderi, 7’/4 mil söder från
Wisby, vid hafvet, med en medelhöjd af 30
fot; arealen, 0,257 qv.mil land = 5,948
tid och 0,020 qvadratmil vatten (Forsell
uppgaf 6,434 tid, deraf 490 vatten), är
fördelad på 157/g mtl, deraf 15V2 skatte,
l/2 krono. — Socknen, med jemn mark,
sand, ör och på några ställen lera till
jordmån, nästan ingen skog, beboddes år
1865 af 895 personer. Ali fast
egendom taxerades samma år till 492.400
rdr rmt, deraf 97,200 rdr för annan
än jordbruksfastighet (5,000 rdr rmt för
tullinspektörens boställe). Kyrkan är den
tredje i norden, som har en altarnisch
inom en rak altarvägg. Ansenliga
murstycken qvarstå efter ett kasteli, och stora
grushögar, som prof. Brunius anser vara
lemningar efter någon af de borgar
Gotlands inkräktare uppfört.
Ett ansenligt fynd af mynt i en större
kopparask och smycken i en rund ask
af antik brons, öfverdragen med en
vacker derugo nobilis, gjordes häri Maj
1838. Mynten voro till antalet öfver
1,500, dels cufiska, dels tyska, men
största delen anglosaxiska, deribland flera
slagna under Harald Knutsson Harefot
(1036—1039); de yngsta voro af Sven
Estridsson, som dog 1076. Fyndet
inlöstes med 250 rdr 32 sk. bco. Af de
5 runstenar, som i Liljegrens
runurkunder uppgifvas förekomma här, vilja vi
omnämna en ined följande inskrift:
kaups: süttir: a löurl): litu kiara:
(stain?) . . fattjur: sen: ok: brutl)ur:
sen: Ijcra: $akuøs: sum: Uia: kirkiu:
att: |Hin: gutfyoinm: bitl)in: ftiri:
ttjeira: sialum: J)al)öaUi: ali: siitti:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
