Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öllinge - Öllöf - Ölmanäs - Ölme - Ölme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den Gamle och Unge; se vidare Eliinge
gård i Vestra Sallerups socken.
Öllöf, by uti Grefve socken, Bjära
härad och Christianstads län, af 3 1/24
mtl skatte.
Ölmanäs, ett fr.-säteri, se Ormanäs.
Ölme, härad uti Wärmlands län, af
Öster-Sysslets fögderi, är beläget omkring 1
Christinehamn, vid en medelhöjd af 182
fot öfver hafvet, och begränsadt i söder
af Wisnums härad. På en areal af 3,396
qvadratmil land = 88,593 tid och 0,26i
qvadr.mil vatten (Forsell uppgaf 86,855
tid, deraf 6,060 vatten) innefattar
häradet 2 socknar, Ölmehärad och Warnum,
med 113 {i mtl, bebodda år 1865 af
6,550 inbyggare, hvartill kommer
Christinehamns stads folkmängd, 3,125
personer. Bergsjön är här genom
Nors-bäcken, som nyligen blifvit upprensad
och gjord segelbar, förenad med
Hylt-sjön i Fernebo härad. — Under
medeltiden utgjorde Ölme härad en del af
Wæs hærad, öster om Klarelfven, och
anses i fordomtimma hafva lydt under
Westergötlands eller Nerikes höfdingar.
Bland fornminnen märkes Saxholms slott.
Tingsstället är uti Christinehamn.
Ölme, Ylmahærad (år 1436), socken
i Ölme härad af Carlstads län, lVo
n. v. från Christinehamn, vid Wenern,
med en medelhöjd af 195 fot öfver
hafvet; innefattar på en areal af l,9ic
qvadratmil land = 44,342 tid (Forsell
uppgaf 48,415 tunnland, deraf 4,200
vatten) 73ä/6 mtl. Socknen har en
sädes-produktion utöfver inbyggarnes egna
behof; liuodliugeu skulle ej svara mot
behofvet om ej detsamma till en del
upp-fylldes af bomullsgarn och
bomullsväfnader. A socknens slättbygd, sannolikt
tillhörande deu äldst bebyggda delen af
Wärmland, finnas numer icke tillfällen
till större odlingsföretag, undantagandes
de landvinningar, som skulle kunna
erhållas genom fördämning mot sjön
Wenern, deremot anses i Wärmländska
Hush.-Sällskapets årsberättelse för 1863 en
jordvidgning af omkring 20,000 (2,000?)
tunnland, lämplig för sädesväxter kunna
erhållas genom statens bidrag vid
genom-dikning (afloppskanalen som i
Westergötland kallas krondiken) af Allmänningen,
som för 100 år sedan, till följd af
bristen på skog, fördelades å socknens
hemman, och å Riksmossen. Hela
fastighetsvärdet upptogs i 1865 års
bevillning till 3,315,106 rdr, deraf 54,506
rdr för verk och lägenheter.
Inbyggarnes antal uppgick 1866 till 3,670. —
Sannolikt synes vara, att Ölme och Wäse
härader varit ett gäll; tidigt blefvo de
dock skilda, ty redan på 1300-talet
hade Ölmehärad egna kyrkoherdar. Ölme
utgör nu ensamt ett regalt pastorat af
2:a klassen, fordom, ett af de
vidsträcktaste, omfattande äfven Warnums socken,
och, under namn af Warnums
skogsbygd, äfven Carlskoga pastorat samt större
delen af Lungsunds socken. Carlskoga
skildes härifrån 1594, Lungsunds
sockendel 1624 och Warnums socken 1645.
Olmehärads socken och staden
Christinehamn hafva sedan haft gemensamma
kyrkoherdar från år 1675 till 1722 och
från 1786 till 1805. Kyrkan, uppförd
1787, består af 2:iie raka långsidor i
norr och söder, i öster och vester
förenade med halfrunda gafvelmurar, har
torn i vester (till kyrkans reparation
gjordes 1864 ansökan om ett lån). Den
gamla kyrkan var af okänd ålder.
Altartaflan, föreställande Kristus inför
Caiphas, är målad af den berömde Hörberg
och skänkt till kyrkan af pres. von
Numers. Barnundervisningen bestrides i 3
flyttande skolor och 4 småskolor af två
examinerade och 4 oexaminerade lärare;
skolbarnens antal uppgår till c:a 525,
deraf 150 undervisas hemma.
Sockenbibliothek finnes. År 1437 nämnes en
Thord såsom curator här; bland Öfriga
pastorer böra ihågkommas Anundus Marci
1555, Erland Fryxell, † år 1774, Jonas
Bergendahl (torpareson), † år 1835. —
Socknens namn, som i äldre tider äfven
skrefs Ullmo, Yllmo och slutligen
Olmo-härad, synes vara taget af elfven Olman, som
uppkommer i norra delen af Wäsehärads
socken och utflyter genom denna socken
i Wenern. Förnämsta fornminnet,
utgöres af lemningar vid Östra härads vik
efter slottet Saxaholm, som under Erik
XIILs tid intogs och nedrefs af
Wärra-ländningarne; vidare finnes ett
domaresäte på Holma egor, 24 stenar i rundel,
10 à 12 ättehögar på Skånes och
Budsbergs egor,och några stenkummel omkring
hemmanet Hälleshult. — Gårdar:
Lundsholms frälse-säteri med 43/4 mtl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
