Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örekils- eller Qvistrums-elfven - Öremo - Ören - Ören - Örenäs - Öresjö - Öresten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elfven närmare 90 fot; längden genom
Bohus län är 3V2 mil. Ett kronolaxfiske
i elfven är anslaget åt landshöfdingen
inom länet. I Örekilselfven, som
uttorkade år 1843, fanu man då, några mil
norr om Uddevalla, ett af Kelternas
märkvärdigaste stridsvapen, en klubba af bronz.
Dess främre sida bildar ett mansansigte
med förvridna drag, och det öfriga består
af 3 fyrkantiga utspringande taggar. Nu
befinner sig fyndet uti Nilssonska
samlingen i Lund. Vidare rörande denna elf
hänvisas till art. Qvistrum.
Öremo, ett mtl frälse i Sandsjö
socken af Konga härad och Kronobergs län,
omkring 5V2 från Wexiö. Här
anlades vid den förbiflytande Ronnebyån
år 1742 af brukspatronen P. Strandberg
en masugn och 5 år sednare ett
gjuteri; år 1836 den 6 Okt. erhölls
bergskollegii tillstånd att här inrätta en
ku-polugn; dessutom finnes en jernsvarf samt
vid gården en mjöl- och en sågqvarn
samt grynverk; jordegendomen taxerades
1865 till 34;200 rdr och samtliga
verken till 31,600 rdr. Endast sjö- och
myrmalm användes, hvarpå god tillgång
finnes, äfvensom på kol.
Gjutgodstill-verkningen genom tackjerns omsraältning
utgjorde år 1858: 492 ctr, men var
sedan i stigande till år 1861, då den
utgjorde 3,350 ctr, men nedgick följande
åren, och uppgifves för år 1864 till 992
ctr 64 U-, tackjernstillverkningen har i
medeltal årligen varit 1,193 ctr. Från
masugnens uppförande intill sednaste tiden
har Oremo och Stenfors bruksegendomar
varit förenade, hvarföre vi, rörande dess
förra egare, hänvisa till sistnämnda art.;
år 1865 egdes Oremo ensamt af
brukspatron Kockum.
Ören, sjö uti Grenna socken, Wista
härad och Jönköpings län; 661 fots höjd.
Ören, sjö i Östergötland å den höga
landthöjden mellan Kind och Ydre,
lemnar vatten åt Kisa- och Stångåarne.
Örenäs, gård uti Glumslöfs socken,
Rönnebergs härad och Malmöhus län, i
en naturskön trakt vid Öresund (omkr.
3/4 mil från Landskrona), är utbruten ur
byu Nedra Glumslöf, och utgöres af M 3,
V, mantal, med tegelbruk, och 6, 9,
9/32 mtl, allt krono-skatte-rusthåll; har
140 tid åker; utsädet är c:a 60 t:r,
skörden 600 t:r; taxeringsvärdet 41,000 rdr;
egare H. Kockum.
Öresjö uti Elfsborgs län, Marks
härad och Fristads socken, till en mindre
del uti Bredareds socken och Borås
landsförsamling, är sammanklämd mellan höga
och branta berg och utmärker sig
genom ett särdeles behag; öfverallt utskjuta
lummiga uddar, bildande tysta,
hemlighetsfulla vikar, kyssta af de långa,
hängande grenarne derofvanföre! skrifver en
författarinna, hvars skildring af sjöns
intryck på henne vi här tillåta oss
återgifva. »Under dessa strandens täta
löf-massor, hvilket dunkel, hvilket
tilldragande, outgrundligt behag! Det är en
hel, liten trollverld, som, om man nalkas,
flyr upp åt den mossiga, stenbundna
höjden, skyndande in mellan
ormbunkar-nes breda blad, eller döljande sig bakom
någon ärrig trädstam, skrattande ljudlöst
åt det vanmäktiga försöket af
menniskobarn att vilja fånga det ofattliga. Vid
ena stranden, högt upp mellan träd och
buskar, ligger den genom en roman
bekanta »Gyltas grotta», och på en holme
i sjön märkes en liten täck belägen villa,
kallad Fiskartorpet, hvars egare förvandlat
holmen, som förut varit endast ett
sten-rös, genombrutet af några resliga träd
till den mest förtjusande vistelseort, såväl
genom sina slingrande gångstigar,
grönskande små höjder, yppiga buskager,
blommande rabatter, en täck, liten
köksträdgård, som ock genom den herrligaste
utsigt åt sjön och den skugga de höga
hängbjörkarue kasta öfver strandens
mossiga, nyckfullt grupperade stenar.» I
allmänhet förekommer leran endast såsom
eu smal rand närmast sjökanten, der den
går mera sällan upp i dagen, utan
un-dandöljes af ett mer och mindre
mäktigt sandtäcke. Vid Sparsör och
Slättäng, träffas den egentliga lermergeln,
med en mäktighet från 6 till 20 fot och
deröfver. Vid södra ändan af sjön, nära
Borås, har träffats ett mindre lager
snäck-gyttja, betäckt af sand och torfdy; det
användes på orten till kalkbränning.
Öresten, öfverste-boställe och 1 mtl
krono-säteri uti Örby socken, Marks
härad och Elfsborgs län, omkring 6 mil
från Göteborg; med bördig jordmån af
lera, ymnigt höbol, hjelplig skog,
taxeradt 1865 till 27,000 rdr, och, med
underlydande 2 mtl Öresten med qvarn och
tegelbruk samt 23/4 mtl i andra hemman,
till 136,200 rdr. Gården var i början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
