Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öresund - Örgryta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farleder. Enligt V art. skulle Sveriges
andel i lösningssumman utgå under
loppet af 20 år i 40 lika balfårsbetaluingar,
utgörande 93,524 rdr sv. rmt. Första
halförsb -talningen skedde den 1 Oktober
1857. Danmark förbinder sig uti art. I
af nämnda traktat:
l:o att icke uppbära några tullumgälder,
last-, f\ rbåksafgifter eller afgifter för sjömärkens
underhäll eller andra umgälder af hvad
beskaffenhet de vara må, beräknade efter skepp eller
last, för fartyg, som genom Belterua e]ler
Öresund begifva sig från Nordsjön till Östersjön
eller tvärtom, vare sig att dessa fartyg inskränka
sig till att passera genom danska farvattnen,
eller att de till följd af ute å sjön iuträffade
förhållanden eller i handelsangelägenheter
föranlåtas att der ankra eller inlöpa. Under hvad
förevändning som helst skall hädanefter icke
något fartyg vid passerandet genom Suudet eller
Belterna kunua uppehållas eller hindras, H. M:t
konungen af Danmark likväl uttryckligen
förbehållet, att genom särskilda aftal, som icke
innebära någon visitationsrätt eller rätt till fartygens
uppehållande, bestämma den behandling för
verkställande af uppbörd utaf umgälder och tull,
hvilken fartyg, tillhörande de makter, som icke
deltagit i denna traktat, skola vara underkastade;
2:0 att hvarken af de utaf omförmälda fartyg,
som, lastade eller i barlast, inlöpa i eller utlöpa
ur danska hamnar, ehvad de der sysselsätta sig
med handelsföretag eller ej, och icke heller för
deras laster, uppbära någon som helst af de
afgifter, hvilka för dessa fartyg eller laster på
grund af passerandet genom Sundet eller
Belterna bordt erläggas, och hvilkas afskaffande
blifvit beslutadt i föregående §; välförståendes
att de afgifter, som sålunda komma att afskaffas,
och som följaktligen icke skola kunna uppbäras,
vare sig i Sundet eller Belterna eller i danska
hamnarne, icke heller må indirekte återinföras
genom en för sådant ändamål gjord förhöjning
af nuvarande hamn- eller tullafgifter, eller genom
införandet för samma ändamål af nya
sjöfarts-eller tullafgifter, eller på hvad anuat sätt som
helst. Uti art. II förbinder 9ig Danmark !:o,
att bibehålla och i bästa skick underhålla alla
fyrar och båkar, som nu finnas vid inloppet i
eller i grannskapet af dess hamnar, redder, floder
eller kanaler eller utmed dess kuster, äfvensom
de bojar, prickar och sjömärken, som nu finnas
och tjena till underlättande af sjöfarten i
Kattegat, Sundet och Belterua; 2:0 att liksom
tillförene, i sjöfartens allmänna intresse taga i
allvarligt öfvervägande nyttan eller lämpligheten af
en förändring af dessa fyrars, båkars, bojars,
prickars och sjömärkens läge eller form. eller af
ett förökande af deras antal, allt utan att
någon afgift derigenom uppkommer för främmande
fartyg; 3:o att, likasom tillförene, vaka öfver
lotsväsendet, hvilket det i Kattegat, Sundet och
Belterna alltid skall sta sjökaptenerna och
skepparne fritt att anlita eller icke. Lotsafgifterna
skola vara måttliga; deras belopp skall vara lika
för danska och för utländska fartyg, och
lotsafgift skall icke kunna fordras af andra fartyg än
dem, som sjelfvilligt begagna lots; 4:o att utan
någon inskränkning medgifva hvarje enskild
person, dansk eller utländsk, rättighet att i Sundet
och Belterna fritt och på samma vilkor, utan
afseende å nationaliteten, förlägga fartyg, i
ändamål att med bogsering biträda de
handelsfartyg, som deraf vilja sig begagna.
Från och med året 1829 till och
raed 1851 passerade genom Öresund
årligen 13 à 20,000 fartyg. — I Öresund
ha hållits 2:ne större sjöslag. Det ena
år 1427 mellan svenska och danska
flottorna å ena sidan samt hansestädernas å
den andra, hvarvid den sednare blef
slagen, och ett stort antal handelsfartyg med
dyrbara laddningar togos i pris af
seger-vinnarne. Det andra hölls den 29 Okt.
1658 mellan svenska och holländska
flottorna, hvarvid den sednare, efter en
ytterst blodig och hårdnackad strid
(derunder de holländska vice amiralerna föllo,
och hvarom holländarne sade: vi hafva
visserligen fäktat mot både turkar,
spaniorer och engelsmän, men aldrig förr
varit ute för en sådan strid, tv svenskarne
slåss icke pä ett resonabelt sätt, utan
det gäller lifvet i hvart enda ögonblick)
lyckades slå sig fram genom Sundet för
att undsätta Köpenhamn, som belägrades
af Carl X Gustaf. — 1 sednare tider har
Öresuud företett en liflig tafla af mera
glädjande art, då Sundet varit belagdt
med is, såsom åren 1830, 1838 och
1848, i det de båda grannfolken
begagnat den tillfälliga bryggan för att göra
hvarandra sina besök att närmare
sammanknyta vänskapsbandet, sedan
träto-fröen försvunnit och de lärt alltmera inse
sina gemensamma intressen.
Örgryta, Örgryte, socken uti
Säfve-dals härad af Göteborgs och Bohus län,
omgifver staden Göteborg i söder och
öster, arealen, 0,i83 qvadratmil land =
4,235 tid eller 23,716 qvadratref
(Forsell uppgaf hela arealen, Carl Johans och
Nya Warfs församlingar inberäknade, till
8,517 tid, deraf 550 vatten), är fördelad
på 20 5/8 mtl, hvaraf 11% skatte, 1 1/2
krono och 7 l/2 frälse. Socknen, med en
medelhöjd af 75 fot, eger i allmänhet
bördig jordmån, bestående mestadels af
god mylla, har brist på skog, endast
några trädplanteringar till ögonfägnad;
beboddes 1865 af 1,960 inbyggare (600
fler än år 1845). All jordbruksfastighet
taxerades 1865 till 1,407,600 rdr, verk
och lägenheter till 984,500 rdr; af
sednare må nämnas Almedals klädesfabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
