Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örtofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byar till eu altars-stiftelse i Lunds
domkyrka. Ar 1383 bortgaf erkedjeknen i
Lund, Haqvin, en gård i Yrtofta, som
ban köpt af Håkan Wipe. (I
Necrologium Lundense nämnes en Haqvinus
lilius Pauls, som gifvit fjerdedelen af en
gård i Ertæfte till brödrakonventet i Lund).
Örtofta gårds äldsta egare antages tillhört
familjen Glob, men den första, man med
säkerhet känner som herre till gården, är
riddaren Thasued eller Truid Knutssou Hass
eller Ilas, som förde en af svart och hvitt
klufven sköld, och var höfvidsman på
Wisborg 1411—1437. Farfadern Truwed
Hasse (såsom namnet äfven finnes
skrifvet) lefde omkring år 1327. Nämnde
Truid eller Trwveth Hasse varmed bland
de skånska herremän, som 1380 slöto
ett fördrag ora allmän landsfrid.
Örtofta beboddes sednare af sonen, riddaren
Knut Thruedssou, och öfvergick, troligen
1522, med Maria Hasse till danska
riksrådet Tönne Wennersson Parsberg, kom
med dennes dotter Gertrud till danska
riksrådet Johan Björn och med dennes
dotter Anna till Kristoffer Lindenow,
egare af gården 1550. Örtofta såldes
af sonsonen Gottfrid Lindenow (en lärd
herre) till Eske Bille, befallningsraan på
Helsingborgs slott och sedan länsman på
Mariager; efter hans död 1619, afstodo
flera af arftagarne sina andelar i det
gäldbundna godset till den rike Eske
Broek, son af Billes faster, mot att Broek
skulle påtaga sig ali vidlådande skuld.
Efter honom skall Örtofta tillfallit Tyge
Brahe, sora dock snart åter måste hafva
sålt gården till riksrådet Frans Lykke;
ty 1632 sålde deune Örtofta till
länsdomaren i Skåne, Henrik Ramel, med
hvars dotter Elsa gården öfvergick till
vice presidenten Kristian Barnekow, inom
hvars slägt den förblef en tid, tills
hofmarskalken Carl Filip Sack genom gifte
bekom lösniugsrätt till Örtofta, dit han
inflyttade, anlade alléerna och parkerna
samt förskönade i allmänhet egendomen,
sora då utgjordes af hela Örtofta säteri,
med underlydande 5i/3 ins. I8V2
frälse. Sack dog 1797, och efter hans
friherrinnas död 1805 delades
egendomen, men raågen ryttra. grefve John
Diicker, som förut haft gården under
arrende, löste år 1809 till sig de öfriga
delarne; dog här 1819. Hans son
majoren, riddaren af Svärdsorden Carl
Fredrik Dücker inlöste år 1827 sina
syskons 2/3delar af Örtofta; byn
enskif-tades följande året. Af honom anlades
1841 afvelsgården Sveaborg och
inrättades en pensionsanstalt för ålderstigna
åboer på godset. Efter hans död 1854
tillträddes Örtofta af 2:ne söner och en
dotter; äldste sonen, ryttmästaren grefve
H. VY. Dücker, har inlöst systerns
lott, restaurerat hufvudbyggnaden samt
uppfört ett torn derå efter ritning af
architechteu Meldahl. Den del han eger
i egendomen består af 2% mantal af
säteriet Örtofta med underlydande 1/0
(7/12) Sveaborg, 1 mtl Toftaholm, l1/*
Örtofta med qvarn, l/2 mtl Benstorp,
Vlfi Prainhuset, allt insockne frälse i
Örtofta socken samt ll/8 mtl i Lilla och
Stora Harrie socknar, det hela taxeradt
till 378,700 rdr, deraf 165,400 rdr för
denna del af Örtofta säteri; arealen
uppgifves till 1,800 tid samt skogshemraan
i Frosta och Norra Asbo härader med
en ytvidd af 200 tid; till gården hörer
ett holländeri, 9 bortarrenderade
hemman , 14 torp; utsädet vid säteriet
och i sarabruk varande Vlfi insockne,
uppgifves till 30 tunnor höst- och 220
tunnor vårsäd samt skörden till 1,500
tunnor. Den andra delen, som eges af
löjt. Dücker, utgöres af V2 mtl Örtofta
säteri, (taxeradt till 30,800 rdr) med
underlydande P/24 mtl Benstorp och 1%
mtl Wäggarp; arealen öfver 1,000 tid;
det hela taxeradt till 204,400 rdr rmt.
Örtofta gård är särskildt märkvärdig
derför, att den varit det enda adliga
gods i Skåne, som hade egen
»birke-rätt», d. v. s. full domsrätt öfver alla
godsets underhalvande och rättighet att
uppbära alla derinom fallande böter,
medan egaren sjelf var fri från ali kunglig
skatt och tunga, men skulle tillsätta
fogde samt underhålla domhus och
galg-backe. Utaf 1670 års
jordrefningspro-tokoll intygas, att Örtofta gård ännu egt
denna sin birke-rätt, som blifvit
förvaltad af en dertill förordnad birkefogde;
men genom sednare författningar är denna
dorasslut afskaffad, och tingshuset ödelagdt
tillika med ett derintill varande kapell.
Ruiner efter båda äro synliga i ett till
gården hörande gärde, som ännu kallas
kapellvången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
