Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ladugårdsprodukter äro goda, men ingen betydlig
försäljning eger rum.
Skogshushållningen, som för några år sedan beskrefs
såsom bedröflig och af landtmäterierna
gjord ännu sämre, sker nu med mer
omtanke och sparsambet, hvartill
isynnerhet tillgången på bränntorf mycket
bidrager och af hvilken artikel ej
obetydligt försäljes till angränsande socknar.
För egors fredande följes nu, till allmän
belåtenhet, 1857 års stängselförordning,
och dels stenhög, dels större diken,
uttränga årligen allt mer och mer de
skogsödande skidesgärdsgårdarne. För
kommunikationen inom socknen hafva
längre vägsträckor uppröjts, dikats och
grusats och en ny väg blifvit anlagd för
att undvika en lifsfarlig backe
(Häst-Lräckan) på allmänna landsvägen. I
mening att sammanbinda landsvägen med
Vestra stambanan har församlingen
börjat med att bygga väg till Lundby
socken, men der har företaget afstannat.
En genväg för fång- och postskjuts
mellan Wenersborg och Alingsås kunde
beredas genom blott V4 à V2 mils
vägbyggnad från Gräfsnäs till Lagmansereds
socken. Tröskverk byggas såväl för egna
behofvet som till försäljning utsocknes.
Till en hastig förbättring i åker- och
körredskap har en täflan mellan
socknens 10 smeder bidragit. Jagt idkas
föga, och sedan nya fiskeristadgan ifrigt
tillämpas, har fisket nästan blifvit
bort-glömdt; braxen fåugas i eu vik af Mjörn.
Denna sjös förut våldsamma
öfversvämningar ha blifvit hämmade genom
strömrensningar 1832 och 1847. Sjöns
förening med Anten, äfvensom dess
sänkning, har väl varit på förslag, men ännu
år 1863 var derom icke något beslut
fattadt.
Socknen innefattar, på förut uppgifna
areal, 259/16 deraf dock 5 1/4 mtl
med 380 inbyggare, i administrativt och
juridiskt hänseende tillhöra Långareds
socken af Kullings härad; resten består
af 59/,ß skatte, lV4 krono och 13V2
frälse. Inbyggarnus antal uppgick 1865
till 1,220. Hela fastighetsvärdet
upptogs i samma års taxeringsbevillniug till
242,400 rdr rmt. — Odhistadha, såsom
socknens namn fordom skrefs, hörde förr
till Starrkärr; blef eget pastorat 1663.
Kyrkan uppbyggdes af sten 1690, torn
uppfördes 1777. På kyrkogården är
begrafven den för sitt verksamma
bedrifvande af åtskilliga allmänt nyttiga
företag välkände ekou. lektorn Kothoff.
Uti en flyttande skola om 2 klasser
undervisas c:a 150 barn af en lärare;
2 skolhus finnas, ett nyligen uppfördt å
af Ostads barnhus upplåten mark; till
gamla skolhuset hör planteringsland af
17,625 qv.refs ytvidd. Sockenbibliothek
är grundadt genom kyrkoherden
Johanssons frikostiga gåfva, och hundskatten,
bestämd till 2 rdr för jagthund och 50
öre för andra, användes till inköp af
naturalhistoriska böcker. Bibliotheket
vårdas af skolläraren E. Svensson, hvilken
bildat en sångförening, som på
högtidsdagar i kyrkan utförer vackra andliga
sånger och psalmer i 4-stämmig chör.
Det annars fattiga Ostad må kallas rikt
på musikälskare, då det inom sig hyser
6 personer, som kunna spela orgel,
och en som har eget orgelverk; af de
sex har eti fortepiano och de öfriga fem
hvar sitt klaver. Sockenmagasin finnes.
Någon lättnad för fattigvården lemnar
Östads barnhus, hvilket från 1789 till
1861 års slut lemnat undervisning samt
dels helförsörjning, dels understöd åt
173 sockenbarn, med en årlig kostnad
af 679 rdr rmt. Inga fornlemningar
kunna uppgifvas; i stället vilja vi
omnämna några vackra odlingsföretag.
Brukaren af Vo mtl Östads säteri, smeden
Jonas Lundblad, hvilken, utom större
och väl utförda nyodlingar och
diknin-gar, särdeles omsorgsfullt och nära
rationelt sköter sin jord. Af prosten
Lundblom har vid prestgården åren 1833—
1845 anlagts en vacker planterhage, som
omsorgsfullt vårdas och ökas. På V2 mtl
Jern har förre egaren, aflidne Hans
Eriksson, och sedermera dess måg gjort stora
nyodlingar och lagtstengärdsgårdar. Bland
mindre bemedlade har torparen Peter
Svensson i St. Dalen ombildat torpets
oländiga och vattensjuka mark till ett
frodigt och kålgårdslikt gärde,
hvarigenom det lilla torpet, hvars fordna
innehafvare nödgades genom arbete på
främmande ställen förtjena medel till inköp
af utsäde och spannmål till husets behof
redan före Januari månad, nu icke blott
försörjer hushållet bela året om, utan
äfven lemnar öfverskott af potates och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
