Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östanå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 1/4 mil sjövägen från hufvudstaden, samt
3 mil landvägen från Norrtelje.
Då man färdas från Åkers socken
österut till sistnämnda stad, blifver man
suart varse herrgården, som från denna
sida, snart sagdt vid hvarje steg,
framställer sig i förändrade taflor mellan de
höga träden, utan att lemna något
bestämdt begrepp om byggnadens utseende,
emedau flvglarne från olika håll framstå
såsom i sammanhang med
hufvudbyggnaden. Framkommen till Östanå, och
seende sig omkring, måste man erkänna,
det en lämpligare byggnadsplats ej
kunnat väljas. Ifrån höjden, der
hufvudbyggnaden ligger, mellan Loån och
hafvet, njuter man en härlig utsigt, öfver
den på södra sidan i regelbunden stil
anlagda trädgärdeu och parken, med
bokplanteringar, samt vidare öfver den vackra,
raed skogbeväxta holmar beströdda, af
seglare och ångbåtar korsade segelleden,
samt slutligen det bergiga och
skogbeklädda Ljusterölandet.
Den äldste kände egare till Östanå
är Anders Isaksson Banér, år 1438 Svea
rikes råd. Sonen Jakob Andersson och
sonsonen Anders Jakobsson skrefvo sig
båda till Östanå, men troligen har blott
deri förre varit egare dertill och gården
genom hans dotter Märtas gifte med
Peder Erlandsson Bååt d. ä. (till Fituna
och Ulfsunda, i 1540), öfvergått till
Bååt-slägten. En af hans ättlingar,
riks-kammarrådet Peder Erlandsson Bååt d. y.,
som på Östanå dog barnlös 1654,
förvärfvade säterifriheten åt gården år 1620.
Efter honom kom Östanå, genom arf,
till Wrede-slägten, hvaraf den förste var
Carl Henrik Wrede (född 1600, † 1666),
en son till den Wrede, som, i slaget vid
Kerckholm 1605, så hjeltemodigt och
sjelfuppoffrande frälste kon. Carl IX:s lif.
Carl Wrede var gift med Märta Fleming,
hvars mor, Ebba Bååt, var syster till nämnde
Peder Erlandssou. Geuom köp och byte
kom Östanå i brorsonen Fabian Wredes
händer. Denne, född 1641, död 1712,
var kongl, råd, president i Kammar-,
Bergs-, Komraerse- och
fieduktions-kol-legierua samt i Statskoutoret. Han
erhöll i Dec. 1683, af särskild nåd, kon.
Carl XLs tillstånd, att till Östanå säteri
inlägga Kulla by, 2’/4 mtl, som voro af
frälse-natur. Äfven lyckades honom, att
1685 få Kammarkollegii erkännande för
hemmanen Abys och Askestads med alla
nuvarande rå- och rörshemmaus läggande
under Östanå säteri. Grefve Wrede, gift
med Brita Cruus af Gudhem, var en af
de större magnaterna på sin tid; han
egde Häringe i Södermanland, Östanå,
Fåuå, Wäsby med Stäkes kungsgård,
Österby m. fl. i Uppland, Ekesjö-Hofgård
och Alshult i Småland, Skälleshög och
Dissarås i Westergötland, Tjoleholm på
Dal, Eliekärr in. fl. i Halland, samt
egendomar i Finland och Estland,
grufve-delar i Westerbotten m. ra. Han lät
äfven uppsätta Kulla kyrka af trä, i
Finland, och sedan hitföra henne. Dottern
Sophia, född 1676, död 1708, blef året
förut gift raed fältmarskalken gr. Erik
Sparre. Sonen, presidenten och
överståthållaren i Stockholm Axel Wrede
Sparre, skref sig äfven grefve till Östanå.
Hans dotter, Lovisa Augusta (känd
såsom en bland de af Kellgren besjungna
trenne gracerna vid Gustaf IILs hof),
var gift med general-löjtn. J. A.
Meyerfelt, som år 1787 eller 1782 sålde Östanå
för 46,000 rdr specie till kommerserådet
S. B. Hebbe, hvilken år 1783 köpte
Mälby säteri och år 1800 gjorde Östanå
till fideikommiss tillika med derunder
lagda Mälby säteri, Fastarby gård och
Wira knifsmidesbruk, i hemmantal
tillsammans öfver 46 mtl, dels frälse, dels
rusthåll och krono-skatte. Efter Hebbes
död 1803, innehade hans enka godset
till sin död 1808, då det tillföll deras
dotter Kristina Elisabeth, enka efter
öfverintendenten C. F. Fredenheim (son af
erkerbiskopen Carl Fr. Mennander). Efter
fru Fredenheims död 1841, innehades
godset några veckor af hennes son,
öfverste-löjtn. G. C. F. Fredenheim, som dog
samma år, och hvars dotter Elisabeth
Gustafva, år 1854 blefven enka efter
lagmannen E. S. Boström, innehaft
detsamma till sin död 1863, hvarefter
fideikommisset öfvergick till hennes son, hr
E. Gustaf B. Boström, nuvarande
innehafvaren. — År 1719 d. 17 Aug.,
undergick Östanå samma olyckliga öde som
mångfaldiga andra orter vid Sveriges östra
stränder, att blifva af Byssarne hemsökt
med brand och plundring. Den
nuvarande hufvudbyggnaden, af sten, är
uppförd åren 1790—1796 af förenämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
