Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nytt cellfängelse; — Östgöta
hypotheksförening, grundad 1845; — Östgöta
Enskilda bank, oktroyerad 1837 och ånyo
1847; — Indnstribank i Norrköping,
från perioden 1860—65; — lifränte- och
kapitalförsäkringsanstalti Linköping,
räknade 1865: 645 delegare; anstaltens
kapital samma år var 69,155 rdr rmt; —
brandstodsbolag från 1841, med en
ansvarighetssumma år 1865 af 54,268,565
rdr för hus och 34,402,520 rdr för
egendom. Eu särskild brandstodsförening
finnes inom Ydre härad; —bolag till
försäkring af hornboskap från 1839, och
eu förening till hästafvelns förbättrande
från 1850. — Jagtkassa. —
Landthus-hållnings-sällskap med 13 hushällsgillen
i orterna; under sällskapets inseende står
en år 1842 grundad landtbruksskola vid
Sjögestad, sedermera flyttad till Haddorp.
— Ullkontoret från 1831 i Norrköping.
— Sparbanker i städerna samt Motala
köping, och å landet i följande 24 socknar:
Bdrg och Löth, Kimstad, CAvillinge, O.
Eneby, Ekebyborna, Ask, (jodegård,
Kiockrike och Brunneby, Östra Husby,
Ny, Normlösa, Herrberga, Östra Harg,
Tjellmo, Mjölby, Ödeshög, Fornåsa,
Lönsås, Skärkind, Risinge, Vestra Ny och
Valkebo samt Vikbolands och
Åtvidabergs, med 17,530 delegare, som hafva
ett innestående kapital af 1.921,900
rdr rmt.
Östergötland förekommer sednare i
historien än Westergötland såsom
deltagande i striderna om styrelsen öfver bela
Sverige, och i kristendomens strid mot
hedendomen; men lika visst är ock, att
det har haft sin egen politiska betydelse
före den säkra historiens och före
befintliga skriftliga handlingars tid, samt
att redan de äldsta af dessa sednare
röra kyrkliga förhållanden inom detta
landskap. Med anledning af
Uppsalaväldets utsträckning öfver flera delar af
riket under hedniska tiden, omtala de
gamla sagorna flera särskilda konungar
i Östergötland. Ynglingasagan berättar,
att under Ingiald Illrådas tid regerade
der konung Högne, den första
fylkes-konungen i detta landskap häfderna
förvarat. Han skall undgått Ingialds
svekfulla stämplingar och sedermera med
framgång försvarat sig emot dennes hela
härsmakt. Han var fader till Hildigurd,
Södermanlands-konungen Granmars
gemål. Sonen Hilder är föga känd. Ej
utan goda skäl har man ock vid
Bråvikens strand sökt Bråvalla hed, der
Östgötarne kämpade under Harald
Hildetand mot Sigurd Ring, som segrade;
men konung Ring, Herauds (Herröds)
fader, fick behålla Östergötland. Om
houom förmäler sägnen, att då han
blifvit förtörnad på sonens vapenbroder Bose,
en bondson, blidkades hau genom sin
sons vänskapliga erbjudande att vilja
deltaga i Boses straff. Sedan konung
Ring, som var broder till Götrik i
Westergötland, blifvit innebränd af
Bjarm-ländska prinsarne, blef sonen Herröd
konung i Östergötland och Bose intog
thronen i Bjarmaland. Herröd egde ock
dottern Thora Borgarhjort, som Ragnar
Lodbrok vann genom att döda lindormen,
hvilken slagit sig kring hennes borg. I
8:de seklet skall en konung, vid ett
ställe kalladt Thorsborg, hafva besegrat en
annan, som för honom stängde passagen
genom Motala ström. Den gamla
sveaätten slutade här sin regering, då Erik
Emundsson och Erik Anund Jacobsson
stupade vid Kimsta i striden om
thronen, derefter uppstå Östgötska herrar,
näst efter de Vestgötska, med anspråk
på konungaväldet i riket, och med dessa
herrar, af den s. k. Sverkerska ätten,
härstammande från den hedniska
land-drotten Thoril i Östergötland, och hvars
stamfader, Sverker, var son till
Blot-Svens son, Kol eller Erik Arsäll, som
regerade här sjelfständigt, begynner den
kristna trons 0’verhandtagande i orten.
Af andra antages Herröds sou, Högne,
varit sista Östgöta-konungen och att
Östergötland efter Bråvallaslaget blifvit
införlifvadt med Sveaväldet, hvarefter man
här möter blott lagmän, som fordra ed
på Östgöta lag af svea-konungen och så
svärja honom trohet, samt jarlar, som
äro upp-svea-konungarnes embetsmän. En
af dessa, Kettil Okristen, var det som
af motvilja för den kristna tron tre år
före sin död ingick i sin graf. Eu
annan dess jarl, Folke Filbyter, blef
stamfader för Folkungaätten, som ock inom
provinsen hade sina tummelplatser för
inbördes krig. Holaveden och slätterna
på dess norra sida hafva ej sällan
hemsökts af danska härar. Under Engelbrechts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
