Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östra-Allmänningen - Östra Aros - Östrabo - Östraby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för sina rättsinnehafvare afstod från
Axbergs, Hofsta och Kihls socknars
tjenstbarheter till bruket, samt till kronans
förfogande afträdde Hålahults allmänning
på 900 tld ren skogsmark. Således är
denna fråga om upphörande af näranda
tre socknars tjenstbarbet till Dylta
svafvelbruk, hvilken tid efter annan varit
före alltsedan 1809—1810 årens riksdag,
omsider afgjord på ett sätt, hvarigenom
mer än 100 mtl komma att i roteringen
åter ingå.
Östra Aros, se art. Uppsala stad.
Beslutet om erkebiskopssätets flyttning
från Gamla Uppsala till Östra Aros
underskrefs 1271 af rikets biskopar.
Östrabo, Wexiö stift- biskopsgärd,
består af 1 mantal, belägen mellan 56"
52’ 50" latitud och 3—14’ 9" longitud
i Wexiö landsförsamling af Konga härad,
nära Wexiö, pä Östra sluttningen af det
s. k. Gelboberg. Mangårdsbyggnaden,
ett tvåvåningshus med tvä flyglar, har
ett dominerande läge och ganska
vidsträckt utsigt. Byggnaden synes, jemte
Wexiö domkyrka, på ett afstånd af 3Vi
mil. Här är jemväl domkapitlets
cessions-rum och arkiv. I vår tid och vårt land, der
så många namn och minnen af större
eller mindre vigt af svensk tacksamhet
dragas fram ur deras historiska gömslen
för att festligt prisas, torde namnet och
minnet af en nian,som så nitiskt verkat för
Kristi lära i Norden och den dermed
samt deritr växande kulturen, också
förtjena att med erkänsla till Försynen
ihågkommas, nämligen den s. k.
Smålands-apost ln S:t Sigfrid, som dog på Östrabo
den 15 Febr. 1067; äfven lefde och dog
här vår store skald Esaias Tegnér. »De sora
på Östrabo uppsökte den firade skalden,
funno en enkel, hjertlig man, än arbetande
i sitt ined taflor och byster smakfullt prydda
skrifrum, än matande sina gälla
kauarie-foglar i bibliotheket derutanfor, än jollrande
raed sina älskliga barnbarn, än till häst
eller i vagn utströfvande kring skog och
bygd. Det öppna, godlynta, kärleksfulla
i hela hans personlighet hade något
magnetiskt; man kände att man hade
framför sig ej blott en stor skald, men
eu god menniska. Den förre förråddes
af ögats genomträngande stråle, munnens
olympiska löje, paunans höga majestät.
För att beundra Tegnér, behöfde man ej
att se honom; men se, utan att älska
honom, kunde inan ej lätt. Deu 2
November 1846 bröt skaldens ande sakta sina
bojor. Siaren pà Östrabo, soleus
sångare är borta; Svea*, Axels, Gerdas och
Frithiofs skald sjunger icke mer. Men
hvad ban sjungit, är redan Sveriges ära
och arf, är hela den bildade verldens
glädje och förtjusning» (ur Esaias
Tegnérs biografi, i Vetenskaps-Akademiens
handlingar för år 1846).
Östraby, fordom Österstad,
annexsocken till Westerstads pastorat, är
belägen uti Färs härad af Malmöhus län,
3’A mil o.n.o. från Lund; arealen, 0,s?s
qvadratmil land = 7,822 tunnland eller
43,803 qv.-ref (Forsell uppgaf 9,049 tid,
deraf 45 vatten), är fördelad pä 24^g
mtl, hvaraf 14 mtl skatte, 6 lljUg
krono och 3 frälse. Socknen, med en
medelhöjd af 185 fot, har till större
delen jemn mark, mylla, stundom grus-,
stundom lerblandad, till jordmån, god
åker och äng, obetydlig skog, men
vidsträckta torfmossar; vid alla byarne
finnas här s. k. fäladsmarker, hvilkas
vidsträckthet i någon mån ersätter hvad i
deras bördighet brister. Inbyggarnes
antal, år 1805: 1,065, uppgick 1867 till
2,385 personer. All fast egendom var
sistnämda år taxerad till 1,551,100 rdr,
deraf 35,700 rdr för annan än
jordbruksfastighet. Ett par exempel på
heniraaus-klyfningens inflytande här må anföras.
Från år 1750 till 1760 bodde en åbo
å M 8 Ostraby, % mantal, sora under
denna tid gifvit intet föl, 2 kalfvar, 2
lamm, 2 höns och gäss, 3 grisar, 5 ostar,
24 händer liu, och tionde efter en
ti-ondesättning, som ännu gällde år 1810,
då der bodde 2 åboer raed familj samt
5 tiggare i ett gatuhus, summa 13
personer; då lärer der funnits 2 à 3 par
hästar, 1 à 2 par oxar, 5 ii 6 kor,
12 å 16 får, 6 å 8 svin, och lära 32
lass stråsäd bergats. Men 1835 bodde
på samma nummer, fördeladt mellan 12
åboer och 4 husmän, 100 personer, deraf
ingen behöfde understöd; hos åboerna
funnos då 12 hästar, 1 par oxar, 30 kor,
50 får, 25 svin, s:ma 119, samt
berga-des 112 lass stråsäd. Af dessa åboer
innehade en 3/32, 5 egde hvardera 1/16,
4 innehade hvardera 1/32, en 1/64 en
annan 5/64; en förklarades för förmögen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
