Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östraby - Östra-Emtervik - Östra-Eneby - Östra-Fernebo - Östragård - Östra-Göinge - Östra-Hanninge - Östra-Heden - Östra-Husby - Östra-Julita - Östra-Karup - Östra Malmskogen - Östra-Ny - Östranäs - Östra-Rodhen - Östra, Ryd- - Östra-Skrukeby - Östra-Stenby - Östra-Thorsås - Östra Torp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall finnas runstenen JM 1,211 i
Liljegrens runurkunder, ined inskriften:
Æüfr-krtil: raista: stein: thini: eftir: llo —
Östra-Emtervik, socken, se art.
Emtervik, Östra-. Tillägg: Inbyggarnes
antal hade år 1867 uppgått till 3,115.
Komminister-bostället Mårbacka 1 ,fi mtl,
8/4 mil från kyrkan, är inköpt af
församlingen år 1764.
Östra-Eneby, s:n, se Eneby, Östra-.
Östra-Fernebo, socken i Gefleborgs
län. se Fernebo, Öster-. Arealen
uppgifves at Hahr till 2,r«i qvadratmil land
= 54,409 tid fast mark oeh 0,713
qv.-mil vatten = 92,404 qv.ref.
Östragård,<b></b> landtegendom om 1 mtl,
nära Wexiö, är beläget mellan staden
och Östrabo. Äfven denna har ett högt
och särdeles vackert läge. Tax.värdet är
40,000 rdr rmt.
Östra-Göinge, härad, se Göinge, Östra-.
Tillägg: I äldre tider skrefs Gydinge,
Gvthinge (och kallas äboerna
Gjöthun-gar, d. ä. Göternas barn, förklara Stobæus,
Chvtræus ra. fi.). Häradet är sterilt, så
att raesta spannmålen måste köpas;
deremot föryttras timmer, bräder och ved,
tjära, beck, pottaska, humla, väfnad, talg,
smör, fläsk, kreatur. Göingarne äro
äfven händiga i förfärdigande af allahanda
slags tunnbindarearbeten, hushållssmiden,
träskor, hjul ra. m. Folkmängden uppgick
1865 till 27,685.
Östra-Hanninge, se Öster-Haninge.
Östra-Heden, exercisplats nära
Göteborg, åt Haga till, för de i staden
förlagda regementerna.
Östra-Husby. s:n, se Husby, Östra-;
bär är postexpedition.
Östra-Julita, ett skoldistrikt inom
Julita socken, med 2 flyttande skolor,
der undervisningen bestrides af 3
examinerade lärare; 3 skolhus finnas, och
planteringsland på 46,240 qvadratfots
ytvidd; folkmängd 1,545.
Östra-Karup, s:n, se K årup, Östra-.
Tillägg: Inbyggarnes antal hade 1865
uppgått till 1,465. Barnundervisningen
bestrides i en fast skola om 2 klasser
och i 3 småskolor af en lärare och 3
lärarinnor; till skolhuset hörer
planteringsland af 28,000 qv.fots ytvidd.
Östra Malmskogen, allmänning, se
under art. Linköpings län.
Östra-Ny, socken, se Ny, Östra-.
Östranäs (i jordeboken), rättast
Ryningsnäs, under hvilket sednare namn
egendomen numera endast är känd,
fr.-säteri i Mörlunda socken af Aspelands
härad och Kalmar län, särdeles väl
beläget med en herrlig utsigt öfver sjön
Rvngen och vid stranden af den vackra
Emån, omgifvet af lummiga löfträd. På
1600-talet tillhörde gården slägten Skytte,
i sednare tider slägten von Baumgarten,
sora ännu eger densamma. Egendomen,
med 2 trädgårdar, består af den väl
bebyggda bufvudgården, om 23/4 mantal
frälse-säteri, samt dessutom 1 V4 säteri
Westranäs, 3/4 mtl rå och rör, l/« frälse,
3/8 skatte, 1 qvarn, 2 sågar, fiske m. ra.,
alltsammans ar 1864 egande ett tax
-värde af 282,200 rdr.
Östra-Rodhen, nämndt i dokumenter
af den 13 Juli 1453, synes hafvn varit
ett särskildt fögderi, som vid räfstetingen
år 1409 bestod af Häfverö, Frötuna och
Bro skeppslag, jemte öarne derutanföre;
år 1418 var det förlänadt till
ärkebiskopen.
Östra, Ryd-, socken, se Ryd, Östra-.
Folkmängden år 1865: 950. För
skollärarens räkning finnes planteringsland på
45,372 qvadratfots ytvidd.
Östra-Skrukeby, socken, se Skrukeby,
Östra.
Östra-Stenby, s:n, se Stenby, Östra.
Östra-Thorsås, socken, se art.
Thors-ås, Östra. Tillägg: arealen är, efter Hahr,
85,213 qv.ref, deraf 81,777 qv.-ref fast
mark = 14,603 tld, och 4,536 vatten.
Östra Torp, pastorat i Skåne, se
artikeln Torp, Östra-. Tillägg: Bland
kyrkoherdar här, förtjenar nämnas den
genom sina tal och skaldestycken pa
1790-talet kände Gustaf Engzell;
ådagalade ock såsom komministers-adjunkt i
Falun mycket nit vid upprättandet af
frikåren. — Under benämning »Södra
afdelningen af Wemmenhögs härads
skjutsällskap» har år 1862 i Östra Torp i
Skåne bildat sig ett skjutsällskap,
bestående af jordbrukare der och i
kringliggande socknar. Sällskapet, hvars ändamål
är att vinna färdighet i målskjutning,
ämnade, så snart ett större antal
medlemmar antecknat sig, konstituera sig som
skarpskyttekår. Här är lastage-och lotsplats
vid Smyge (se art. Smye) med 5 à 6
famnars vatten; tvänne moringsbojar äro ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
