Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tillägg och ändringar,
hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i »Allmän Öfversigt» till
Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige.
Invånarne.[1]
Befolkningens antal m. m.
Sveriges befolkning består, i dess
helhet räknad, af blott en enda stam. De
ursprungliga invånarne, Lapparne,
äfvensom de inflyttade, Qvenerne (Finnarne),
utgöra en högst obetydlig bråkdel af
hela befolkningssumman. De äro likväl
icke utan sin vigt för det svenska
samhället. Lappen, i sin skenbara
obetydlighet, är ett vilkor för kolonisationen
i vår Nord, emedan ingen kan ersätta
honom vid renskötseln, och emedan det
är renskötseln som lemnar stöd åt
nybyggarne. Ehuru Lapparne redan af
kolonisationen lidit mycket intrång, skola
de dock, densamma oaktadt, bibehålla
sig. Mindre lätt torde detta folk undgå
utrotningen, om det nu sednast gjorda
experimentet med bränvinsbränning af
renlafven — och hvilket öfver all förväntan
lyckats — också kommer att utbreda sig
inom de stora renlafstrakterne, då denna
vigtiga men förbisedda folkstams
undergång, med nuv. förhållanden, blefve täml.
säker, och snart derefter skulle också den
bottniska kolonisationen aftyna. Redan
nu har denna befolknings antal, år efter
år, förminskats, och isynnerhet
fattigdomen vunnit alltmera insteg, så att blott
omkring fjerdedelen af de uppgifna hafva
renar; de öfriga utgöras af qvinnor och
barn samt 900 lösa personer. Lapparnes
hela folkmängd räknades 1865 till 6,320
personer, deraf i Norrbottens län 4,470,
i Westerbottens 1,070 och i Jämtlands
län 780. Finnarne inom Sverige voro
samtidigt 16,430; hvarförutan
afkomlingar af finska inflyttade till ringare
antal förekomma inom Finnskoga
församlingar i Wärmland och på några
andra ställen; så att då hela den s. k.
Lappmarksbefolkningen, eller den som
åtnjuter frihet från beskattning och
beväringspligt, år 1865 i de nämda 3 nordl.
länen uppgifves bestiga sig till 29,860,
så synes i densamma ingå något öfver
7,000 svenska nybyggare.
Den svenska stammen utgjorde vid
1867 års slut 4,195,680 personer, med
en tillväxt från år 1866 af 35,000,
betydligt lägre än tillväxten från 1865,
uppgående till 45,536. Troligen utgör nu
(år 1868) folkmängden 4,200,000. Inom
denna hela folkmängd har landet
omkring 700,000 män från 25 till 50 års
ålder. Antalet qvinkön är 2,136,940,
deraf under året 1866 voro 139,709
barnaföderskor. Folkmängdens
fördelning öfver hela riket är ytterst ojemn.
Förhållandet i detta afseende mellan
länen visar sig af omstående tabell, som
äfven upptager en öfversigt af hela rikets
fattigvård för året 1865.
De föddas antal har alltjemt varit i
tillväxt och uppgick åren 1860—1865
i medeltal till 132,645 personer. De
dödas, som under nämnda period något
ökats, åren 1851—1855 i medeltal med
1,800, uppgick åren 1860—1865 i
medeltal till 78,860; under året 1866
afledo 82,666. Sistnämnda periods första
år förete dock en skilnad af ända till
12,520 personer, till hufvudsaklig del
föranledd af farsoter, som under densamma
bortryckt 52,545. Dödligheten, som i
sednare seklet varit störst 1806—1810,
då den uppgick till 3,07 % af befolkningen,
utgjorde 1861—1865: 1,98 %. Antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
