Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
inom hela riket beräknas åren 1861—
1865 i medeltal till ett penningvärde af
46,840 rdr. — Exporten af pelsverk var
minst 1858, då endast 504 /6 utfördes;
1864 steg utförseln deraf till 44,690 4
Importen af björn-, jerf- m. fl. pelsverk
var lägst 1857: 4,371 4/6, högst 1862:
30,163 6, af andra slags pelsverk
infördes år 1856: 49,146 4, men under
nämda periods tre sista år endast vid
pass 5,000 68, af hopsydda pelsverk
infördes 1865 för ett värde af 43,317 rdr.
— Rörande fisket, synes
uppmärksamheten på dess ändamålsenliga
bedrifvande, i enlighet med fiskeristadgan af den
29 Juni 1852, vara ökad.
makrillfisket har vunnit på förbättrad
anjovisberedning och begagnande af is
vid makrillens transporter till aflägsnare
marknader. Hummer- och
ostronfångsten, närmare ordnad genom d. 10 Mars
1865 gjorda tillägg till fiskeristadgan,
har medelst lättade kommunikationer
blifvit mera lönande. Två bolag för
anläggning af ostronbankar hafva under
året 1865 bildats. Af statistiska
uppgifter för Göteborgs och Bohus län
upplyses, att förenämda slag af fiske inbringat
ett medelvärde för åren 1861—1865 af
574,658 rdr. — De till fiskerinäringen
af staten och hush.-sällskaperna lemnade
betydliga bidrag hafva äfven varit
välgörande i det hänseende, att välstånd,
ordning och sedlighet i skärgården
tilltagit. På Gotland har det ymniga fisket
betydligt främjats medelst bildadt
salteribolag, understöd åt försäkringsbolag,
undervisnings meddelande och genom bättre
båtmodellers anskaffande samt reseanslag
åt fiskare för att inlära sättet för fiskens
bästa behandling. I flera län, såsom
Stockholms, Jönköpings, Blekinge,
WesterNorrlands, Jämtlands och Westerbottens,
hafva fiskodlingsanstalter blifvit anlagda.
År 1864 flyttades från Jämtlands län
till Ångermanelfven vid Östanbäck i
Wester-Norrlands län, den af staten
bekostade laxodlingsanstalten; dylika finnas
dessutom numera vid Emån i Kalmar
län, Mörserumsån i Blekinge samt vid
Gullspångselfven i Skaraborgs län. —
Utförseln af saltad eller inlagd sill var
år 1865 blott 617 kub.fot, men år 1857
12,034 kub.fot; af hummer utfördes år
1865: 40,127 st., år 1860: 129,192 st.
Sill- och
Införseln har varit betydligare; åren 1856,
1864, 1865 infördes hvarje år omkring
950,000 kubikfot sill, 17,000 kubikfot
strömming, 17,000 ctr lax, 18,000 k.fot
andra slag; af torr fisk infördes 1856:
86,300 ctr, år 1865: 62,600 ctr, af
tran och späck infördes mest under året
1860: 2,338,871 8, minst år 1865:
1,616,695 d.
Fabriker och Manufakturer *).
Fabrikernas antal, arbetare och
tillverkningsvärde, för år 1865, var som följer;
Antal. Egare o.
Tillverkn.
arbetare. värde.
Klädes. 85. 3,591. 8,622,678.
För Helylle o.
blan
dade väfnader 9. 487. 1,176,536.
Bomullsväfnads- . . 15. 1,522. 4,282,996.
Linneväfnads-. 3. 108. 216,680.
Segel- och tältduks- 4. 156. 449,857.
Tricotväfnads- . . 14. 792. 530,951.
Repslagerier. . . . . 17. 167. 276,294.
Mek. Ullgarusspinn.. 20. 101. 148,940.
D:o Bomullsg.- d:o. 18. 2,531. 8,724,634.
D:o Linnegarns- d:o . 2. 168. 563,621
Sidén- 2. 2 5. 376. 1,094,021.
Kattunstryckerier 7 42. 77,894.
Sockerraffiner.verk . 10. 1,090. 13,091,081
Tobaks- . . . . . . . 95. 2,393. 6.380,115
Färgerier . . 412. 944. 1,241,400.
Lid 658. 1,749. 4,858,926.
Oljeslagerier . ... 42. 180. 1,560,307.
Såp- och tvål- 12. 95. 1,340,889.
Stearinljus- . 3. 142. 749,032.
Talglju- . 9. 56 883,719.
Glasbruk 22. 1,221. 1,631,898.
Porslinsbruk . . 2. 569. 1,044,916.
Stenkärls- och kakel. 71. 601. 429,652.
Pappersbruk . . .. 73. 1,613. 2,850,900.
Kort 2. 1: 6. 29. 158,168.
Tapols3 .1 18. 202. 300,795.
ekan. verkstäder 97. 4,927. 7,926,453.
*Äkdons- . 0; 20. 213. 204,550.
Kemiskt-tekniska-. 44. 188. 519,306.
Tändsticks- . . 13. 1,130. 605,189.
Pressjäst- 1... 5. 22. 113,314.
Stärkelse- 7. 29. 114,065.
Porterbryggerier 1. 100. 483, 168.
Cikorie-. . . . . . . 7. 128. 228,300.
Bärvins-. . . . 3. 33. 250,200.
För lithogr. arbeten 2. 160. 243,007.
Musikaliska Instru- v
mentmakerier .. 11. 58. 135. 900.
Mineralolje-. . 16 2/3. 125. 310, 131.
Handsk-. . 11. 186. 103,
Möbel-. 8. 123 162, a
Kork 17 - * . 12; 161 123,235.
Metall- och brons-. 18. 175, 117,052.
Stenhuggerier . . . . 4. 211. 100,926.
Diverse andra fabr. 417. 1,391. 1,383,744.
Summa 2,315. 30,085. 75,810,635.
Dessutom funnos 168 febriker. som under
året ej vo voro i gång.
5 Se Lexikon sid. 24 samt art. Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
