Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Brandstorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Brandstorp.
1.061.600 rdr, deraf 24,000 rdr för
statens egendom.
Brandstorp, socken af Mariestads län,
972 (990 år 1865) inb.; 15748 mtl,
tax. till 553,600 rdr, verk till 35,800
rdr, samt statens egendom, 1 mtl, till
31,500 rdr.
Brandstorp, ett halft mtl skatte och
1/2 mtl frälse i Björke socken, Wäne
härad af Elfsborgs län, intill Hunnebergs
södra sluttning; häraf eges 1/2 mtl, jemte 1
mtl i Håsten, tax. till 21,500 rdr, af
riksdagsfullm. Knut Dahlgren. Byn har sin
märkvärdighet af att vara direktör Anders
Johnsons födelseort. Här föranleddes ock
hans första verksamhet genom det hurtiga
svar han gaf, vid utstakningen för Lärje
ängsvattning, på direktör Stephens
tillrop, om någon vore skrifkunnig,
»skrifva, det kan jag! hvarpå han aldra först
sysselsattes med movelleringsstången att
anteckna markens höjning och sänkning.
Sedermera har denne medellöse
bondgosse, hufvudsakligen genom egen
ansträngning, under 20 års verksamhet
såsom agronom, bidragit att höja svenska
jordbrukets förkofran och intresset
der
för inom rikets alla län, genom fredlig
eröfring af oräkneliga mossar, kärr och
odlingsmarker, samt åkerfälts ökade
afkastning, framalstrat nya och förfarna
tillgångar af födoämnen inom landet, till en
grad, som blifvit få, om någon af hans
samtida förunnad: se vidare under art.
Åsaka socken af Kållands härad i
Skaraborgs län. :
Brandsöhlet (Brandölet på kartan),
militiæ-boställe af 3/48 mtl; på egorna en
helsobrunn; se Särestads socken af
Skaraborgs län. /
Brandthäll, 1 mtl skatte-säteri; se
Nikolai socken af Nyköpings län.
Brandthäll, kyrkoh.-boställe i
Gärdsrums socken af Kalmar län.
Branehög, på egorna till gåräen
Bränna, 1/8 mtl skatte, har en saltvattenkälla,
hvarom se art. Solberga pastorat af Bohus
län. En närliggande kulle benämnes
Stegelberget, der prosten Arnes mördare
skola blifvit med den rysligaste tortyr
afrättade.
Brantakällan, se Hasslöfs socken af
Halmstads län.
Brantsbo, 1/2 mtl skatte rusthåll,
beläget i Hannäs socken, Tjust härad och
Brattfors.
Kalmar län, men i kyrkligt afseende
hö
rande till Tryserums församling, har på
de sednaste åren med stor idoghet blifvit
odladt och till större delen ombygdt; vid
gärden finnes qvarn med 2 par stenar,
mångbladig såg, benstamp,
takstickshyfvel, stärkelsefabrik, linoljeslageri och
grynqvarn, allt med vattenkraft; underl. äro
3/8 mtl skatte-rusthåll, L:a Tryserum och
14 mtl frälse, Gullebo; jordbr.-fastigheternes
tax.-värde 1862: 59,000 rdr, egare
Magnus Trysén.
Brassbo, länsmansboställe, 1/2 mantal
uti Almesåkra socken, Westra härad och
Jönköpings län.
Bratorps-sjön, i Askers socken af
Örebro län.
Brastad, socken af Göteborgs och
Bohus län, 1,975 (2,048 år 1865) inb.;
tax.-värdet 872,400 rdr.
Brattberget, berg; se Arboga socken
af Westerås län.
Bratteberg, på Solbergs by’s mark i
Rommelanda socken af Bohus län, med
en grottgång, som allmogen tror gå tvärt
igenom berget: under berget finnes en
skans, troligen från Krabbe- eller
Gyldenlöws-fejden. ;
Bratteborg, 11/2 mantal frälse-säteri
uti Byarums socken af Jönköpings län;
tillägg: det var 1866, jemte qvarn och
såg, underl. 35/8 mtl samt Götafors
jernverk, bev.-taxeradt till 154,000 rdr.
Bratter eller Brattaböke, berg i
Getinge socken af Halmstads län.
Bratteskog, vid Grytingen; se
Skredsviks socken af Göteborgs och Bohus län.
Af sagan om den sofvande röfvaren i
Bratteskog har uppkommit en folklek,
som är bruklig i åtskilliga orter: En af
de lekande. utklädd med luden pels,
sitter eller ligger och låtsar sofva, under
det ringdansen utföres under följande sång:
Banka, Banka! Röfveskall !
Räfven är inte hemma,
Räfven är åt Bratteskog, äter stekta vingar.
Lärkan sjunger, göken gal, om sommaren i
våra ängar.
Vak upp, Räf!
Ringdansen fortfar alltjemt medan
Röfvaren ännu låtsar sofva, och man sjunger:
Gullgåsen går i skogen och nappar grönt gräs,
Tvi vare den räfven, så falsker han är!
Brattfors, såg uti Piteå socken af
Norrbottens län, tax. till 34,000 rdr,
eges af Gellivara aktie-bolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
