Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Eriksberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Eriksberg.
roth. Derur tillåta vi oss nu här tillägga
det som kan tjena till att framställa
gårdens äldsta i dunkla sagor inhöljda
historia i en sannare dager jemte några
zifferuppgifter af sednare data. Det gamla
Pintorp (Pinatorp, Pinnetorp), på hvars
plats Eriksbergs slott blifvit uppfördt,
anses af somliga fått sitt namn af den
i dessa trakter fordom bosatta slägten
Pinauer, hvaraf en, med namnet Josua
Pehrsson Pinauer, skall, enligt sägen,
blifvit af troll bortförd till en ättestupa
vid Djulasjö, ännu kallad »Pinauersberg.»
Häraf såväl som af andra
omständigheter är ej antagligt, att den beryktade
s. k. Pintorpafrun, Beata von Yxkull,
gifvit anledning till namnet. Eftersom
åtskilliga rykten äro anförda om henne,
vilja vi äfven anföra hvad Eriksbergs
nuvarande egare skrifver. Fru Beata
var förmögen, ordentlig, bevistade med
sitt husfolk den af huspredikanten
morgon och afton förrättade
andaktsöfningen (hvilken sed ännu i sednare tider
mångenstädes iakttogs), hade möjligen
stränga anspråk på tjenare och
underhafvande, hvilket gaf anledning först till
tadel, sedan till smädelse. Angående
de gängse sägnerna, så är väl sannt att
korgen af en sönderslagen vagn bevarats
en tid och betjeningen funnit sin
räkning vid att ockra på de resandes
lätttrogenhet, tills densamma uppbrändes.
— Före uppgiften på detta betydande
gods’ hemmantal, areal, m. m. torde få
nämnas att i bakgrunden gentemot
slottet ligger ett storartadt orangeri, med
inskrift: Åt minnet af Anders Lidstrand
af Carl Jedvard Bonde. Det var denne
man, som under en nära femtioårig
förvaltning styrde och ställde med den
Hildebrandska förmögenheten och
dervid förvandlade den i de stora gods,
hvaribland Eriksberg var det förnämsta.
Majoratsstiftelsen uttrycker också den
önskan, att en så sällsynt rättskaffens
vän aldrig må glömmas, utan för
efterkommande en minnesvård bära vittne
om de oförtrutna bemödanden, som han
under en så lång tidrymd med all
möjlig sorgfällighet nedlagt på förvaltningen
af egendomen. Han var född 1703,
död 1771. — Eriksbergs gods utgjordes
1866 af 621/12 mtl (deraf 155/8 säteri,
447/20 mtl frälse), 93 st. torp, med en
Eriksstad.
areal af 31,140 tld, deraf 5,071 åker,
3,5338 äng, 9,732 skog, taxerades till
1,479,350 rdr. — Rättelse: sid. 266,
sp. 1, rad. 5 nedifr. står: Bosnbad,
läs: Röda bodarne.
Eriksberg, gjuteri, enlvanoplastiak
fabrik, kattuntryckeri m. m., är
beskrifvet under artikeln Lundby pastorat af
Östra Hisings härad i Göteborgs och
Bohus län; taxeringsvärdet år 1866 var
80,000 rdr.
Eriksdahl, ett torp med
kakelugnsfabrik uti Båraryds socken af
Jönköpings_län.
Eriksforss, f. d. jernbruk uti ä;
socken, Vesterdalarnes fögderi af
Kopparbergs län, omkring 91/2 m .
Falun, privilegieradt 1837 för 1,500
sktd ånrgjernenmide. numera nedlagt
och verkstäderna nedrifna; gården är
anslagen till skogvaktare- bostä le;
jordegendomen 1,178 qv.ref skog, 67 åker,
138 äng, är lagd i sammanhang med
Snöåns.
Eriks graf, kung, se Kimstads s:n
af Östergötlands län.
Eriks grotta, S:t, ungefär midt på
Marstrandsön, af 24 fots bredd och 30
fots djup. Efter sägen skola några af
stadens invånare tagit sin tillflykt hit
under något fiendtligt angrepp på
fästningen; möjligen har det skett när
Tordenskiöld eröfrade Marstrand, då det
förmäles, att i en grotta, ännu kallad
»Frukammaren», hustrun till en rik
köpman, Magnus Arvidsson, nedkom med
en son, hvilken döptes i källans vatten
och sedan i svenska litteraturen gjort
sig känd som öfversättare af Ossian.
Straxt invid växer cornus sueciea
(Holteblomma) och andra alpväxter. Utanför
grottan ligger en S:t Eriks källa, ännu
bekant för sin helsogifvande kraft.
Eriksmåla, gästgifvaregård uti
Allgutsboda socken af Kronobergs län,
härifrån skjutsas i n. v. till Ekebergskulla
177 mil f 0 11 Emmaboda 11/1
mil.
Eriksnäs, mineralbrunn uti
NederCalix socken af Norrbottens län, se
socknens artikel.
Eriksstad, f d. Erikstada, soçken i
Sundals härad af Elfsborgs län; 1,215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
