- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Supplement /
164

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Halstaberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164 Halstaberg.

Halstaberg, 2 mantal frälse-säteri i
Björksta socken af Westerås län, 1/2 mil
från kyrkan, egdes 1754 af majorskan
Appelbom, utgör nu med 1/2 mtl, en
egendom.

Hammar, f. d. Hamar, socken i
5/48 härad af Örebro län; 4,840 (d.
1112 1868) inb.; jordbr. va. taxeras
till 1,570,000 rdr, annan fastighet till
629,410 rdr. Odlad jord är 4,520 tld,
naturlig äng 2,975, skogsmark 36,900;
utsädet 2,235 t:r säd och 1,990 t:r
potates. I denna socken utvisas i
strandbädden af en bäck, som utfaller i norra
Asplångsån, kung Välters graf, med
sägen, att en forntidens konung, som
under bemödandet att värja sitt land,
stupade vid norra Algrena, skall vara der
hög lagd jemte en stor kopparkista med
hans röfvade skatter; nära intill visas
»kung Välters björk,» dervid konungen
plägade binda sin häst, samt » Välters
sten, ett 14 fot högt stenblock. Skolan
har en donation från 1857 af Carl
Anudersson i Stordalen. Rättelse: 21 rad.
nedifrån står Mårdsätte, läs Mårsätter.

Hammar, St:a, socken uti Skytts

härad af Malmöhus län; 615 inb.;
tax.värdet 460,000 rdr.
Hammar, sjö i Skåne. Här skjöts

1866 ett exemplar af den inom
Skandinavien särdeles sällsynta fågeln Filigula
islandica, som egentligen tillhör
NordAmerika och Island. Den uppgifves i
Nilsons Fauna vara anträffad endast en
gång förut inom Skandinavien, nemligen
1831, då ett exemplar skjöts vid
Varangerfjorden i Norge.

Hammar, frälse-säteri uti Askers
socken och Örebro län; tillägg: godsets
tax.
värde år 1866 var 67,500 rdr. Adress:
Kilsmo.
Hammarbacken, masugn i Lindes

socken och Örebro län, med gasrostugn,
malm- och bokhus, 3 kolhus, jernbod,
hytthammare. maskinhus, qvarn och såg,
allts. tax. till 44,650.

Hammarby, socken i Öster-Rekarne
härad af Södermanlands län; folkmängden
nedgått till 340 pers.; årenlen uppgifves
till 2,044 tld, deraf 1,162 åker. 31 4
äng h 244 skog; tax.- värdet 248,600
Hr.

Hammarby, socken af Stockholms län;
570 inb.; tax.-värdet 598,900 rdr.

Hammarby.

Hammarby, stångjernsbruk uti
Ofvansjö socken af Gestrikland i Gefleborgs
län; tillägg: det tax. 1866 med qyarn,
Kungsgårds valsverk och såg,
Ättersta masugn och qvarn, Urfors bruk,
till 200,000 rdr. Bland tillydande
egendomar (tills. tax. till 700,000 rdr) märkas
Kungsgåärdens, Westerbergs,
Norrbergs, Dalsängs, Urforss och
Hagmurens arrendegårdar.

Hammarby, säteri i Danmarks
socken af Uppsala län; tillägges: arealen är
1,996 qv.-ref (deri dock inr. egorna till
de i skifteslag liggande 2 mtl kr.
Hubby), hvaraf 980 åker, 638 äng, 193
skog; tax.-värdet 1866 var 52,500 rdr.

Hammarby, 3 mtl frälse-säteri och
1 mtl frälse i Håtuna socken af Uppsala
län; säteriet har fru Ebba Berends
tillbytt sig, frälsehemmanet eges af Uppsala
akademi; båda hafva sedan längre tider
tillbaka varit lagda i sambruk med
Håtunaholm, se denna art.

Hammarby, oherde-boställe af 2
mtl uti Botkyrka socken af Stockholms
län, 118 mil v. från kyrkan, som ligger
1/8 mil från hufvudstaden. Gården är
märklig såsom födelseort för S:t Botvid,
efter hvilken socknen skall hafva sitt namn.
S:t Botvid, född af hedniska föräldrar,
blef på en handelsresa till England
omvänd till kristendomen, hvilken han sedan
predikade i sin hemort. En gång ville
Botvid draga not vid sin granne Boves
strand, men Bove förböd det, om han ej
skulle få 141:del uf fångsten. Botvid
flyttade sig då till sin egen strand, der han
säges efter ifrig bön hafva fått hela
noten full med fisk, hvaraf han ock
utdelade mycket åt dem, som emellertid hade
fåfängt dragit not vid andra stranden.
Icke heller vredgades han öfver Boves
nidskhet, utan unnade honom allt godt,
hvarigenom han blef mycket älskad och
kunde omvända många. Bland dessa var
en rysk slaf, hvilken han friköpte och
ämnade sända hem till dess fädernesland.
Men, då de under vägen hvilade sig på
Råg-ön i Mälaren, och S:t Botvid
insomnat under ett träd, mördades han af
den befriade trälen. Då S:t Botvids
släg
tingar saknade honom, började de segla

omkring och söka honom öfverallt. Det
berättades då, att en hvit fågel har satt
sig på framstammen af deras skepp och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/supp/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free