Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Hasteröd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 llasteröd.
skatte, 1/2 mtl krono * (qvarterm.-boställe),
och 3 mtl frälse, 1 mtl skatte-säteri. Af
ett mtl frälse-säteri, som år 1825
utgjorde en egendom, eges nu 7/8 mtl, jemte
88 mtl i byn och 11/28 mtl i andra
hemman, tills. tax. till 155,000 rdr, af pan
tron J. G. Geijer.
Hasteröd, 1 mtl skatte, med
vackert läge s historiskt minne, se art.
Hjertums socken af Göteborgs och Bohus
län, sid. 356.
Hattefura, lastageplats på, Dal, vid
Wenern, med hamn på 91/2 à 13 fots
djup; hufvudexport är trävaror. Äfven
en ö, norr om Kållands ö.
Hattsjöhult, ett frälse-säteri, se
Sandsjö socken af Jönköpings län, sid. 27,
sp. 2.
Haurida, Haugrida, f. d.
Haghrya eller Hagaryd, socken i Norra
Wedbo härad af Jönköpings län; 500 inb.;
tax.-värdet 281,200 rdr.
Heagård, i södra Halland, eges af
ryttm. B. Stael v. Holstein, som der 186 4
stationerat ett stamholländeri af äkta
korthornsras.
Healt, egendom uti Fagerhults socken
af Kristianstads län, se tillägget till III
band.
Heckeberga, sätesgård, se äfven
tillägget till III band.
Hed, socken i Skinnskattebergs härad
af Westerås län; 1,745 inb.; tax.-värdet
598,900 rdr. Shärbank, som år 1865
räknade 34 delegare, med en
kapitalbehållning af 2,719 rdr.
Heda, socken i Lysings härad af
Östergötlands län; 1,200 inb.; jordbr.-fastighet
tax. till 809,500 rdr, annan fastighet
till 12.700 rdr.
Hedan, 1/2 mtl skatte i Dalskogs
socken af Elfsborgs län, med en grotta,
hvarom se Socknens artikel.
Hede, socken uti Herjeådalens gderi
af Jämtlands län; 975 inb., förutom 160
Lappar. Fastighetsvärdet, tillsammans med
Wemdalens sockens, upptages till 493,200
rdr.
Hede eller Hee, socken uti Göteborgs
och Bohus län; 1,850 inb.; tax.-värdet
447,000 rdr. Poststation.
Hede, 1 mtl säteri-rusthåll uti
Lerums socken af Wädtle härad i Elfsborgs
län, är beskrifvet under socknens artikel;
här tillägges: det tax. 1866 med qvarnar
ledenlunda.
och underl. 135 mtl till 90,000 dr;
egare var då N. A. Wesslau.
Hede, omnämndt under Kinne a
i Elfsborgs län, se äfven tillägget till n
band.
Hede, gästgifvaregård uti ma
socken af Göteborgs och Bohus län;
härifrån skjutsas till Grebbestad i öster 38
mil, till Skälleröd i n. v. 11/8 mil, till
Östby i norr 1, till Tyft, i n. o. 1,
till Anrås i s. /4 och till Rabbalshede
i s. o. 11/2 mil.
Hedegården, egendom i Zireköpinge
socken af Malmöhus län, 11/2 mil från
Landskrona, med 680 tlds a har
mejeri och väl anlagd trädgård, eges af
konsul A. Hage i Köpenhamn.
Hedemora, landsförsamling i Stora
Kopparbergs län; 6,130 inb.;
jordbruksfastighet tax. ä 2,631,715 rdr, annan
fastighet till 206,800 rdr. Socknen har
sparbank. Tillsammans med Garpenbergs
församling var 1855 antalet delegare 475,
med en innestående kapitalbehållning af
36,152 rdr.
Heden, by med marknadsplats m. m.
se Neder-Luleå socken, sid. 525, och
Öfver-Luleå socken, sid. 530, 531.
Heden, St:a, 1/28 mtl frälse-säteri, se
Larfs socken af Skaraborgs län.
Hedenforss och Ljuså, sågverk uti
Öfver-Lule socken af Norrbottens län,
tills. tax. till 69,860 rdr, egas af
Gellivara aktiebolag.
Hedenlunda, herregård uti Wadsbro
socken af Oppunda härad i i Södermanlands
län, 3/4 mil söder om Flens
jernvägsstation, är beskrifven under art. Hänlunda.
Här må tilläggas: Såsom gårdens äldsta
kände egare uppgifves kyrkopresten i
grannsockuen Forssa, Jacob Jonsson, af
hvilken den, jemte andra gårdar, i
Södermanland år 1382 skulle sålts till biskop Thord
i Strengnäs. I medlet af 1 400-talet skall
en Ebbe Bengtsson skrifvit sig till
Hendelunda. Först på 1700-talet blef
gården, genom att hofmarskalken Carl
Fredrik Hamiltons enka lät uppföra den
nuvarande rätt betydliga hufvudbyggnaden
af sten, ett af ortens betydligare
herresäten, men hvars egentliga, bättre
beräknade odling, hvaraf det nu bär prägel,
först började efter 1849, då det öfvertogs
af grefve Henning Hamilton. Så har t.
ex. det årliga utsädet vid Hedenlunda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
