Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Kåseberga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kåseberga.
Kåseberga, fiskläge uti Walleberga
socken af Kristianstads län, med 24
fiskare; inkomsterna af fisket uppgifves
för år 1860 till 12,600 rdr. Här har
nyligen drifvit i land en svärdfisk, som
uppgifves hafva vägt närmare 8 /7 och
svärdet vara omkring 11/2 aln långt.
Kåsätter, ett mtl skatte-säteri, 3
mtl frälse-säteri, uti Götlunda socken
och Örebro län; tillägg: de taxerades
1866 till 125,000 rdr, och underlydande
hemman, 45/8 mantal inom socknen, 3
frälse inom Lillkyrka till 205,800 rdr;
egare var jägm. F. M. Tottie.
Käfsjö (f. d. Keffsio eller Kæpsio),
socken uti Ostbo härad af Jönköpings län ;
960 inb.; tax.-värdet 325,900 rdr.
Käggleholm, frälse-säteri uti Ödeby
socken af Örebro län; tillägg: Gården
egdes i sednare hälften af 1400-talet af
en Palne Jönsson, som förde ett
ekeblad i vapnet; ärfdes af hans
brorsdotter Karin, hvars man, Bengt Skrifvare,
egde godset i förra hälften af
1500talet och sålde det 1541 till konung
Gustaf I. Dels genom arfskifte och dels
genom byte har Sten Eriksson
Lejonhufvud kommit i besittning af
Käggleholm med underlydande gods, som,
enligt derå 1566 meddelad häradsfasta,
bestod af följande lägenheter:
Hufvud
gården Kägleholm, Sundby 1 gård,
Sticklinge 1 gård, Mora 3 gårdar, Ringaby
1 gård med qvarn och Svansholmen,
allt gammalt frälse i Öby socken.
Kägleholm återlemnades af kronan till
presidenten, grefve G. A. De la Gardie, †
1695; hans enka, grefvinnan Elisabeth
Oxenstjerna, sålde redan 1697 gården
till fältmarskalken, gr. Nils Th. Bjelke,
gift med Eva Horn, som år 1700 sålde
den till grefvinnan Hedvig Ebba De la
Gardie, dotter af Magnus Gabriel. Men
hon dog på Käggleholm samma år till
följd af ett olyckligt fall från en altan
på slottet och gården ärfdes af ende
lefvande sonen, Karl Gustaf Oxenstjerna,
som dog 1706 i Polen, ung och ogift,
och anses Käggleholm gått i bakarf till
hans faders syster, Kristina Eriksdotter
Oxenstjerna, och sedan i arf till
dotterdottern Hedvig Ulrika Kristina Soop.
Kort före julen 1712 blef slottet af
vådeld afbrändt, och godset öfvergick
följande året den 16 Febr. genom köp till
Källeryd. 207
fru Maria Kristina Feif, som under sin
mans frånvaro ur riket med Carl XII
skötte en vidlyftig ekonomi hemma. Af
henne reparerades och nybyggdes
Kägleholm, hvarvid användes ryska fångar.
Kägleholm hade allt hittills varit
säterirusthåll, men nu ville Feifska
herrskapet blifva qvitt rusthållstungan.
Kammar-kollegium underrättar landshöfdingen
i bref af den 27 Juni 1715, att
ombudsrådet Kasten Feif hos Kongl. M:t
anhållit att få till frälse utbyta de fyra
rusthållshemmanen Kägleholm med sina
stammar, augmenter och tillhörigheter
mot jemngodt vederlag, emedan
Kägleholm, som han tillhandlat sig, är
beläget nära intill svafvelbruket. Kongl.
Maj:t gaf ock härtill sitt bifall den 17
Febr. 1716, men utbytet kom dock icke
till ett fullkomligt slut förrän den 9
April 1736, då konung Fredrik
deröfver utfärdade sitt högtidliga bref, som
finnes å pergament vid Kägleholm.
Vederlaget, som i stället ålades
rusthållsnatur, var nu till en del ett annat, än
som 1716 projekterades. — Se tillägg
i III band.
Källby, Kjellby (f. d. Kælby), socken
uti Kinnefjerdings härad af Skaraborgs
län; 595 inb.; tax.-värdet 435,130 rdr.
Källebacka, 1/4 mtl skatte-säteri uti
Marbäcks socken, Kinds härad af
Elfsborgs län, omkring 1/2 mil från
Ulricehamn, med qvarn och såg samt
underlydande 31/2 mtl, tax. till 77,300 rdr.
Hemmanet är köpt till frälse af J.
Gyllenstjerna, reduceradt och sedermera köpt
till skatte 1758; se socknens artikel.
Källeberg, frälse-säteri, se Sandhults
socken af Elfsborgs län.
Kölleborg, tobaksfabrik och qvarn,
uti Nås socken af Stora Kopparbergs
län.
Källebäcken, knipphammare i
Gustaf Adolfs socken, Wartofta härad af
Skaraborgs län. :
Källefall, kopparhammare och
landtegendom i Daretorps socken af
Skaraborgs län; tillägg: taxerades 1866 till
121,000 rdr, och egdes af baron H. v.
Essen.
Källenäs, 1/4 mtl krono, med
lemningar efter byggnader, hvarom se art.
Angerdshestra socken af Jönköpings län.
Källeryd, socken uti Westbo härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
