Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Stockholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm.
eller nuvarande Skeppsholmen medelst
blott en träbro öfver Näckström, men
som nu är blifven ersatt med en
prydlig 550 fot lång jernbro), dels förvisade
från staden. I sju år eller till 1395
lyckades det Albrechts anhängare att
försvara sig mot drottning Margaretas
försök att sätta sig i besittning af
staden. Den emottog derefter en
Hanseatisk besättning på slottet, der redan då
funnos kanoner, de första som i Sveriges
historia omtalas, till år 1398 då
drottningen ändtligen der kunde hålla sitt
intåg. Det inhemska borgerskapet har
derefter småningom tillvext, och under
de följande striderna med utländska
konungar slöt staden sig i allmänhet till
det nationella partiet. Stadgandet, att
hälften af magistraten skulle besättas
med Tyskar, upphäfdes först efter slaget
på Brunkeberg d. 14 Okt. 1471. Att
staden vid denna tid icke var oansenlig,
finner man af den uppgiften, att icke
mindre än 15,000 menniskor afledo i
den pest, som rasade här år 1484. Af
andra historiskt märkliga tilldragelser,
hvarföre staden varit skådeplats, må
vidare nämnas, att på Kungsbacken hade
kon. Håkan sitt läger 1371, då han
belägrade Stockholm för att befria sin
fader, Magnus II, och genom Stockholms
blodbad 1520 sökte den siste
unionsregenten, Kristian II, väl att utrota
aristokratien och göra sig till obestridd
herrskare, men gaf i stället sjelf
derigenom dödsstöten åt unionen. Den
sista bland de svårare belägringar, som
Stockkolm uthärdat, var af år 1523, då
den af Kristian II:s höfdingar försvarade
staden ändtligen uppgafs åt befriaren
Gustaf Wasa. Sedan dess äro många
stridigheter, oroligheter och äfven
ldragelser af gladare beskaffenhet timade
i hufvudstaden, bland de sednare vilja
vi här endast nämna danska
thronföljaren kronprins Fredriks förmälning den
28 Juli 1869 med nuvarande kon. Carl
XV:s dotter, pinesan Lovisa Josephina
Eugenia.
Stockholm räknade den 31 December
1868: 131,400 invånare, deraf 3,200
handlande med 2,000 betjening samt
1,840 handtverkare, med 5,235
arbetare. Fabriksrörelsen har under
perio
den 1860—1867, då sista årets
tillverk
Stockholm. 269
ningsvärde uppgick till 17,044,000 rdr,
varit i ungefär samma, tillväxt som
under åren 1855—1866 eller med ett
maximi-belopp af 5 millioner rdr. Bland
fabrikerna må nämnas 36 tobaks- med
öfver 2 millioner rdrs tillverkning, 3
sockerraffineringsverk, öfver 5 millioner
rdrs tillv., 51 mekaniska verkstäder med
öfver 2 millioner rdrs tillverkning.
Fabriker som efter kommerce-kollegii
berättelser endast finnas i Stockholm äro:
nitroglycerin- (160,000 rdr),
silkesfrans(90,000 rdr), tunnbinderi- (54,500 rdr),
3 klosett- (28,500 rdr), 1
sockersågnings(27,600 rdr), 1 pudrett (18,000 rdr),
1 kaffebränneri (12,000 rdr), för
matematiska instrumenter, snörmakeri, 3
sidenappreteringsverk, 1 vaxduksfabrik,
stilgjuteri, 1 glassliperi, möbel-, målkärls-,
för tillverkning af fabriksredskap, 1
hvitgarfveri, tagel-, skylt-, sandpappersfabrik,
filhuggeri. Till inrikes sjöfart begagnades
1867: 7 fartyg om 156 läster, och till
utrikes orter (år 1863), 133 segelfartyg
om 10,025 nyläster, 9 ångfartyg om
895 hästkrafter, från och till inrikes
orter afgingo 3,317 fartyg om 61,695
nyläster, 85 ångfartyg om 1,838
hästkrafter. Staden egde 1867: 150
segelfartyg om 5,441 nyläster med 107
skeppare, 1,563 sjöfolk (år 1795 egde staden
286 skeppare, 2,100 sjöfolk). Se vidare
Städernas statistik, sid. 39, i Allmän
Öfversigt. am 4
Till förut uppgifna kyrkor komma
vidare: Blasieholmskyrkan (1867),
Engelska och Brödra-Samfundets kyrka (L:a
Trädgårdsgatan J 12), Nya Engelska
kyrkan (Rörstrandsgatan Ja 24),
Katholska kyrkan (Norra Smedjegatan Ja 24),
Bethlehemskyrkan (Östra
Beridarebansgatan J 6), Baptistkyrkan
(Malmskillnadsgatan J 48 D), Ryska kyrkan
(Drottninggatan J 108), Franska reformerta
kyrkan (Stora Nygatan), Judiska
Synagogan (Warendorffsgatan), Finska kyrkan
m. fl., så att hela antalet kyrkor uppgår
nu n 29.
Af sammanbindningsbanan äro spåren
lagda från Köttorget öfver kanalen
mellan Riddarholmen och staden samt öfver
Riddarholmens östra strand, på en
jernbro öfver Norrström förbi Strömsborgs
klippholme till Gamla
Kungsholmsbro
gatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
