Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Åker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806 åker.
Åker, Öster-, socken af Stockholms
län; 2,055 inb. Rättelse: under gårdar
står: Gullboda, läs: Gallboda.
kerbo, härad af Westerås län;
folkmängd år 1868: 17,330; i domsagan
23,995 personer. Ett helt mtl är i
medeltal tax. till 18,000 rdr.
Åkerby, socken af Uppsala län;
300 inb. Rättelse: under gårdar står:
Hjelmasta, Yggelsta, läs: Hjelmsta,
Uggelstg. 2
Åkerby, by i Öster-Löfsta socken
och Uppsala län, på 9 n:r, 9 mantal
skatte, med en egorymd af 27,481
qv.ref, deraf 652 åker, 6,799 äng, 15,718
skogsmark, 2,068 oduglig mark; å egorna
finnes ett jernbruk (se art. Åkerby bruk),
en stålugn, vattenqvarn och såg.
kersbro, marknadsplats, se Åkers
socken af Akers skeppslag i
Stockholmgs län.
eshäll, vid hemmanet Brynge (i
jordeboken finnes dock, med liknande
namn, endast en utjord Byringe) i
Medåkers socken af Westerås län, med
gammal &tingsplats.
lem, socken af Kalmar län; 4,480
inb. I socknens sparbank hade 1865:
84 delegare innestående 11,649 rdr. —
Rättelse: under gårdar står: Hättesmåla,
läs: Hvitemåla, står: Skeppnetorp, läs:
Skäpgatorp.
imskog, socken i Elfsborgs län;
2,649 inb. 1
l minne, mönsterfarm uti Öfver-Luleå
socken af Norrbottens län; tillägg: Denna
egendom, förut kallad Westerbyn, och
af dess nuvarande egare år 1859 inköpt
från dåvarande Gellivarabolag, är
belägen nästan midt emellan Luleå stad och
Jockmocks kyrkplats, 81/2 mil från
hvardera stället, 31/4 mil från
lappmarksgränsen, vid en polhöjd af öfver 66
grader, alltså 3 à 4 mil nordligare än
Haparanda. Egorna sträcker sig omkr.
1/2 mil utefter södra stranden af Lule
elf, ligga fullkomligt öppna för
nordvestvindarne, de kallaste och frostigaste
inom denna ort, och är klimatet för
öfrigt synnerligen hårdt vid Åminne,
der kölden uppgått till 40 grader, och
solen helt och hållet undanskymmes
genom en söder om stället liggande
bergås, från medlet af December till d. 1 1
Januari, under hvilken tid längsta
arbets
Åminne.
dag är 4 timmar. Sommarvärmen här
är af kort varaktighet, men dock
ganska hög, i Juli 32 grader Celsius. Men
odlingens framåtskridande motverkas mest
af de verkliga jernnätter, som, i
medeltal hvart tredje eller fjerde år och
vanligen vid medlet af Augusti, mer eller
mindre fullständigt tillintetgöra den mest
lofvande skörd. Från en middagsvärme
af 17 till 20 grader börjar då
temperaturen att omkring kl. 6 e. m. hastigt
sjunka, samt nedgår under natten ända
till 3 à 4 grader, öfverdragande den å
rot ännu stående skörden med en
»svepskrud» af rimfrost, hvars förhärjande
inverkan blott få af de odlade växterna
förmå emotstå. Till afböjande eller
mildrande af denna frostskada föreslås
rökning, dragande af rep öfver axen, med
mera dylikt, använda uti sydligare
trakter, såsom landets mellersta provinser,
der skörden ej sällan skadas af
midsommarfroster, som här deremot äro
okända. Det verksammaste medlet mot
detta onda är och förblifver dock en
fullständig afdikning, hvilket dock här
endast med svårighet och stor
tidsutdrägt låter tillämpa sig, emedan kälen
qvarsitter i jorden på några fots djup
året om, hvadan inträffat att till 31/2
fots djup upptagna öppna diken redan
efter en eller ett par vintrar skjutit sig
in och således måst ånyo upptagas.
Fördenskull har förvaltaren af Åminne
beslutat sig för, att på gammalt
Upplandsmanér, till en början medelst
upptagande af små diken bilda åkrar om
några tegars bredd, samt derefter
fördjupa flera eller färre af dessa diken
allt eftersom erfarenheten visade vara
behöfligt.
Af de 2,1553/4 tld, som utgör denna
egendoms areal, bilda de s. k. inegorna
(dermed förstås här fullkomligt vild
skogsmark) ett sammanhängande område af
1,800 tld; öfriga 355 tld äro s k.
urfjell — slottermyror och bäckstränder
— belägna på 3/4 till 1 mils afstånd
från gården. Skogen är öfverallt
uthuggen och klen; till följe af dess vidd
väl tillräcklig till vedbrand, men lider
brist på byggnadstimmer. Torrskog
förekommer ymnigt och skogseldar hafva
äfven här bidragit till skogens utrotande.
— Sedan egendomen öfvertogs af
Åmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
