Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sörjning, svåger och hopp om frutitel. Nu stod hon
där med den åtråvärda kaninhonan i en korg och
förklarade att hon tog inte pengar för den, det hon
ville ha var den äkta brysselspetsen som prydde min
blå crëpe de chineklänning. Jag ryggade tillbaka, ty
spetsen var ett arv från min beskyddarinna Justine
Hoheneck och dessutom mycket dyrbar.
Men under dåvarande omständigheter var en
dräktig kaninhona dyrbarare, och det visste vi båda.
På grundval av henne skulle jag kunna dra upp en
hel kaningård och säkra min mans försörjning till
krigets slut. Sofi tilltvingade sig alltså brysselspetsen
och sprättade själv av den för säkerhets skull samt
provade den på sig själv. Jag tyckte inte särskilt om
att se den på henne och det märkte hon.
— Om du får höra hur länge jag tegat med din
kärlekshandel, så blir du kanske mildare stämd mot
mig, sade hon.
Jag svarade inte ett ord, ty min vrede gjorde mig
stum. Ifall hon avslöjat mig medan min älskare ännu
var tveklös, hänsynslös, omoralisk och sublim, då
kunde jag ha förlåtit henne, om jag överhuvud fäst
mig vid ett så likgiltigt verktyg för ödet. Som det nu
var hade hon försatt mig i en fruktansvärd
situation. På Kristians råd hade jag åtagit mig att
försöka stanna kvar i mitt hem. "Försök åtminstone.
Går det inte, så vet du att jag inte är den som sviker
en kvinna jag komprometterat", sade han.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
