Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skarp smärta mot denna mattborste. Inte kändes det
lika bittert som när hon i vår barndom flyttade från
Åköping till Stockholm, men jag blev bestört vid
tanken att hon antagligen nu skulle flytta till Åköping
igen och vårt bolag därmed lösas upp.
— Känner ni inte igen varandra? frågade Ethel.
Redaktör Wittgård — Fru Stenås. Eller kanske ni
skulle ta och säga Agnes och Gösta med detsamma.
— Men Ithel, sade nu Gösta, ska du storma i väg
så ? Fru Stenås kan tydligen inte tänka sig den minsta
anledning varför vi skulle lägga bort titlarna med
varandra.
— Jo, snälla Gösta, sade jag, det är ju
demokratiens genombrott i dag!
Han skrattade och utbredde sig om segerns
storhet och verkningar, medan jag letade i mitt minne
efter den bestämda anledningen till att jag inte tyckte
om denne man med de snygga händerna och Ithel
med läspljud. Jag visste att den anledningen fanns
och då jag kom på den blev jag riktigt het.
"En man i sina bästa år, vet kubisten Malmgård
inte att fruntimmer är runda", där satt det. Detta
utfall av Wittgård mot Tuff hade jag undertryckt när
Ethel bett att få se recensionerna. Resultatet var att
nu befann sig Ethel här, väl inte så söt och lycklig
som den gången då hon lyssnat till Tuff Malmgårds
sång på julafton, men oerhört upplivad och
företagsam och ivrig att göra bruk av de nya
demokratiska rättigheterna ihop med herr Wittgård!
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
