Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Gör det då.
— Tror du inte jag vill... men ser du, det är
både svårt och farligt... Jag har inte sagt ett ord
till en människa ... Jag har trott jag skulle bli tokig,
sen Tuff dog. Bry dig inte om dem där inne, Alma
talar Barrett Browning med Ellen Key. Hon var
visst också genial i kärlek, tyckte jag att jag hörde.
Men vet du vad, jag är inte genial i kärlek, jag har
mera affärsbegåvning. O, en sån affärsbegåvning
jag har. Vänta ska du få höra! Jag vågar inte ropa
ut det för dem allihop som jag ville, men åt dig törs
man väl säga saker? Minns du den gången då du
kom och köpte Tuffs tavla därför att den skulle
föreställa Ethel? Tror du inte jag visste vad som
stod på baksidan, jo då. Den gången hade jag just
fått klart att jag var i grossess i mitt änkestånd,
men jag var så svartsjuk och förtvivlad för att
Tuff tyckt om Ethel, så jag unnade honom inte att
leva vidare i ett barn. Han var genial i kärlek han,
men mot för många. Besvärligt och trist och lite
löjligt tyckte jag också det var med ett barn som
änka och då jag var fyrtio år. Den som tog bort
det lilla livet betalte jag med pengarna du gav mig
för tavlan... Sån är man, grym och hård och
förfärlig och hämnas på de döda.
Plötsligt tyckte jag att det var som om någon höll
andan i rummet. Jag vred på kontakten och se, på
min säng i hörnet låg yngsta fröken Bergkvist utan
vidare.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
