Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var klar hade jag inte något namn som jag tyckte
riktigt var mitt eget. Varken Stenås, Andersen eller
Sporre hade jag ju rätt till, och att kalla mig
Trulson som jag trodde mamma hetat efter kyrkboken,
det hade jag inte mod till.
Ethel var mycket nöjd med arrangemanget,
därmed skulle jag få ett litet lagom arbete för den
första tiden innan jag hämtat mig efter förlusten av
henne så hon slapp tänka på mig under
smekmånaden. Ända sen Ellen Key varit hos oss, hade jag
varit som förvandlad, sade Ethel, men det var en
smaksak om jag var drägligare nu då jag tjatade
om det ansvar kvinnorna hade för världens öden,
än förut då jag som Gaia skyllde alla olyckor på
männen. Man fick väl ändå inte överdriva
kvinnornas ansvar, sa Ethel, eftersom de sen tidernas
morgon varit utan inflytande och skulle rösta för första
gång 1921.
Sommaren förut hade jag farit på egen hand ner
till Skåne och vandrat i min egen ungdoms spår på
Kullen och kring Farups slott och min mormors
stuga, där nu en skomakare bodde som odlade potatis
i stället för läkeörter. Jag hade försökt reda ut hur
det nånsin kunde komma sig att jag förlovade mig
med en drygt medelålders borgmästare när livet
hade så många andra möjligheter, och kommit fram
till att orsaken var bristande tillit till min egen
förmåga att ta mig fram i livet och reda mig mot
påflugna män. Detta kunde med nöd vara en ursäkt
för den unga flickan men inte för Agnes Stenås av
6. — Wägner, Hemlighetsfull.
8l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
