Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—* Ja då börjar vr, sade hon medlidsamt med sin
lustiga schweiziska brytning, varpå hon tog tag i
min arm och frotterade den med en vätska som
kändes kylig och brännande på en gång. Alla
patienter, vilken sjukdom de än hade, och om de ville eller
ej, måste frotteras med sprit varje morgon över hela
kroppen. Hon utförde det mycket snabbt och vant,
och med mig gick det fort, sade hon, ty jag hade ein
so kleines Leib. Enligt hennes uppfattning vore det
bättre för patienterna att stiga upp och promenera
om morgnarna, men grundaren hade väl trott att det
vore bra för dem att få en påminnelse om sanatoriets
vårdande omsorg redan tidigt på morgonen, innan
de somnade om i sina yllelakan.
Hon var inte direkt anställd här. Hennes man var
trädgårdsmästare och leverantör av grönsaker till
sanatoriet och hon skaffade sig en extra förtjänst
att riva av patienterna i den här villan. För
närvarande var det sex stycken hon hade att gå över varje
morgon, ty sedan kriget tagit slut var här fullbelagt
med psykiska invalider från krigsländerna. Det vill
säga hon uttryckte det inte riktigt så men det var
innehållet i hennes förklaring. Och hon frågade om
jag också genomlevat kriget.
Jag visste sannerligen inte vad jag skulle svara
p’å det.
— På samma sätt som ni schweizare ungefär,
sade jag.
Redan klockan nio fördes jag till den långa
vinklade korridoren utanför läkarnas mottagningsrum.
III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>