Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärtor jag kände var förebud till menstruation,
jag undrade hur det skulle gå med svenska kronan
och vilket dödssätt jag skulle få.
Det knackade på dörren och den öppnades innan
jag hann svara. Där stod Möllerbach och
underrättade mig att Jane Addams väntade mig i sitt rum.
— Behöver hon mig? frågade jag ivrigt.
— Nej, men hon tror att ni behöver henne, sade
Möllerbach och tog upp boken som låg på golvet.
— Jag vet inte varför jag trodde ni skulle begripa
mer än andra, tillade hon.
— Vad skulle jag begripa? frågade jag medan
jag hastigt kammade till håret och for med
puder-vippan över mitt förgråtna ansikte.
— Att det är en underbar skickelse att kvinnonias
historia kommer tillbaks just nu när vi äntligen ska
göra historia på nytt! Spring nu, sade hon och
stoppade tillbaks boken i sin portfölj. Men ge er inte över
hos Jane Addams för länge, för hon är trött. Kom
ihåg att jag kan kontrollera när det släcks hos henne
och er.
Därmed gick hon utan godnatt.
Jane Addams ögon låg omgivna av djupa, svarta
skuggor. När jag såg hur trött hon var, skämdes jag
grymt över att ha gråtit i fönstret. De usla trupper
hon hade måste ju ta livet av henne!
Till på köpet sa hon: jag tycker inte om att ni
gråter.
På bordet framför mig låg ett papper fullskrivet
med fyra olika handstilar. Fyra kvinnor hade till
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
