Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Tänk, är det så länge sen frun räddade mig
från den stora olyckan?
Det fanns bara en svensk som jag räddat från en
stor olycka, och det var den där muraren som
flickan Hallberg försökt sätta fast för barnbidrag. Nu
kände jag igen honom trots välmågan. Och jag kom
ihåg att när vi skildes på rådhustrappan efter
rättegången, hade han uttryckt en önskan att göra mig
en tjänst tillbaka, fast ingen av oss, eller åtminstone
inte jag, hade trott att det skulle bli möjligt.
Vi skakade nu hand och uttryckte vår glädje över
detta märkliga återseende. Vi växlade några frågor
och svar, varav framgick att jag mådde för all del
bra, men han mådde ännu bättre, han var
byggmästare nu, företagare och arbetsledare, vad som
helst utom herrskap direkt.
Jag frågade varför han slagit efter mig i
telefonkatalogen just i dag.
— Jo, jag kom att tänka på frun därför att jag
fick en son i morse, sade han.
Då förstod jag. Genom Julius’ sorg visste jag hur
förfärligt det var att gå miste om en son, genom
byggmästaren lärde jag vilken exalterad glädje det
beredde.
Av tusen män som slunkit undan ett ovisst
faderskap skulle de niohundranittionio aldrig ha kommit
att tänka på den som hjälpt dem att klara sig. Men
när denne man fått en son som var hans son föll
det sig naturligt för honom att komma ihåg den
människa som räddat honom från.ett barn av så
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
