Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om regn före midsommar: efteråt kommer det nog din bön
förutan“, “Nordanvind i Juni blåser in säd i landet“. Hösten
åter bör så länge som möjligt vara frostfri, så länge
vegetationen ännu varar, och äfven senare, ty blid höst anses
förebåda sträng vinter. “Oväder i September betyder mycket
snö i Februari och Mars samt ett godt sädesår.“ “Mycken
frost och snö i Oktober bådar mild Januari.“ “Regnar det
på Galle — Växer det korn på knalle.“ “Om Mårtensgås
går på isen — Trampar julebocken i f-n.“ “Om Anders
braskar — Jul slaskar och tvärt om.“ Men det heter å andra
sidan: “Om stubben har hatt, Andersmessnatt, Då är
vintern satt, och varar till Vårfrunatt“, ty med December bör
vintern inträda. “Kall December med mycken snö lofvar
godt år.“
Därefter följa de s. k. “Bemärkelsedagarna“. Dessa
äro af olika slag. Först märka vi sådana, där väderleken
sättes i samband med helgdagarna, såväl de fasta som de
rörliga. Uppenbart är, att åtminstone de sistnämnda sakna
all betydelse. Uppgifterna äro också därvidlag ganska stridiga.
Bondepraktikan t. ex. anser, att “Pingstdags regn
är sällan godt“ och i Kalmar län säges, att “Pingstdagsregn
faller som etter på jorden“, under det att Sibylle spådom
åter lofvar, att “våt pingst gör fet jul!“ Såväl Bondepraktikan
som Sibylle spådom äro ense om, att “om påskdagen
är regnig, blifver det året litet foder; men är den klar, blir
godt bete och mycket smör“, men däremot tror man i
Västergötland, att “regnar det påskdagen och två följande
söndagar, blir godt år“. Rörande öfriga bemärkelsedagar
måste man skilja mellan sådana, af hvilkas beskaffenhet den
kommande väderleken, årsväxten m. m. skall bero, dels
sådana, om hvilka det påstås, att de skola i allmänhet själfva
hafva en viss väderlek. Hvad de förstnämnda beträffar, så
gäller i allmänhet detsamma, som ofvan sagts om månader
och årstider, att de i allmänhet böra hafva det för årstiden
önskligaste vädret. “St. Pauli dag (25 Jan.) klar betyder
god årsväxt“; “Kyndelsmess’tö — Fruset korn och ruttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
